no image

Herse Falesson Bure jr.

Privacy Level: Open (White)
Herse Falesson Bure jr.
Born about in Sundsvall, Selånger (Y), Swedenmap
[sibling(s) unknown]
Husband of — married about in Bureåmap
Died about in Skellefteå, Bureå (AC), Swedenmap
Profile manager: Eero Ignatius private message [send private message]
This page has been accessed 600 times.
Nominate for Profile of the Week by posting the link http://www.wikitree.com/wiki/Falesson_Bure-5 in our G+ Community. Vote by clicking the +1 button above.

Contents

Biography

This biography is a rough draft. It was auto-generated by a GEDCOM import and needs to be edited.

Birth

Birth:
Date: ABT 1335
Place: Sundsvall, Selånger (Y), Sweden
WT_REMOVED_FOR_PRIVACY
City: Sundsvall
Country: Sweden
Note: {geni:county} Selånger (Y)

Death

Death:
Date: ABT 1387
Place: Skellefteå, Bureå (AC), Sweden
WT_REMOVED_FOR_PRIVACY
City: Skellefteå
Country: Sweden
Note: {geni:county} Bureå (AC)

Burial

Burial:

Note

Note: {geni:occupation} Hövitsman i Nordlandet, Höfvidsman., Höfwidsman i Norlanden., Hövitsman, hövitsmannen
Note: {geni:about_me} Johan Bure inkluderade Herse i sin Buregenealogi, men inga skriftliga samtida källor stödjer släktskapet mellan Bureätten och Herse. Se Wikipediasidan http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten.
---
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen
--------------------
Herse Fahlesson Bure
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
Uppgifter från Fale Bure sidan.
--------------------
Hövitsman i Norrland. Född 1335 i Bureå (AC). Död 1374 i Lövånger (AC). Ärvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes i (?), men mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?)
--------------------
Herse Fahlesson
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
--------------------
Herse Fahlesson Bure
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
http://www.falebure.se/bure-attens_slakt-saga_ny.htm
-------------
--------------------
Ärvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes i (?), men mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?) Källa: Ulrika Paulssons hemsida Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå, enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien. Källa: Urban Sikeberg
--------------------
Hövitsman
Bure, Herse Fahlesson född: i Birsta Skön socken död: i Bureå Västerbotten
Herse omnämns som en lojal och vis man. Han blev Hövitsman i Norrland.Han mördades när han var på ett bröllop och är begravd vid Lövånger kyrka.
"Herse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Herse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Olav och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod.Han var gift med en dotter till Olof Dahlkarl Jätte."
Herse Falesson föddes 1350 och dennes barn Mats, Fale och Olof. Olof, som byggde Bureå kloster klart och brodern Fale, som odlade i Falmark.
Herse Falessons far var Fale (Fartegn Unge) Bure d.y. Lagman i Medelpad nämnd 1342 ?1363 och gift med Ingeborg och som med henne hade barnen Björn och Herse.
Fartegn Unges far var ingen mindre än Nils Fartegnsson nämnd 1324 ?1352 (mannen med det bevarade sigillet med yxorna från Burevapnet) med enda sonen Fale.
Märkligt nog finns också Nils far belagd nämligen Fale (Fartegn) Bure d.ä. född 1250 ca. Landsdomare i Norrland.
Det är inte särskilt långt kvar nu till folkhjältarna på 1100- och 1200-talen. Kanske är folklore mer tillförlitligt än genealogi kan vara. Bäst blir resultatet när de kan mötas.
I en urkund från 1327 omtalas hur kungen, Magnus Eriksson, naturligtvis mot betalning, upplät landet och strömmarna mellan ?Skedepth och Ulu? att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till ärkebiskop OlofBjörnsson i Uppsala, fogden Johan Ingimarsson Peter Ungi och Nikolaus (Nils) Farthiengsson, se nedan. Den sistnämnde var fader till lagmannen Fardiäkne unge. Detta ingick i en stort iscensatt pantsättning av delar av riket till kyrkan och enskilda stormän, som kungen tvingades till för att klara lösen av Skåne till Danmark. Drotsen Knut Jonsson omtalar detta i en skrivelse av den 5 sept.1328 som en plan att Hälsinglands yttersta del mot norr som sträcker sig till Ule älv och Uleträsk ska bebos och framför allt odlas.
Detta skulle visa att traditionen om hur släkten Bure flyttar från Birsta upp till Skellefteåtrakten skulle vara riktig. I våra dagar har två genetiker professor Karl-Henrik Gustavson och docent Sten Jagell lyckats bevisa sambandet mellan Sundsvall och Skellefteå när det gäller utbredningen av Västerbottenssyndromet. Genförändringen har kunnat beläggas geografiskt genetiskt och genealogiskt. Detta bevisar att befolknings sambandet finns. Bure by är enligt Johan Bureus först bebyggd av Herse Falessons son. Herse började även bygga ett kloster i Bure, som fullbordades av sonen Olof Hersesson. Leonard Bygdéns tes att Nils Fartegnsson inte är av Buresläkt få därmed anses vara omkullkastad genetiskt. Om de nio skelett som Joseph Backlund fann under den gamla kyrkans golv återfunnes skulle säkerligen DNA prover kunna bevisa släktskapet mellan Fale den unge och följande släktled.
Johannes Bureus berättar att ?Där var 14 bröder uti klostret förutom abboten?. Den siste abboten hette Dominius Jonas Bureus, kallad Bure herr Jon och levde ännu under kung Göstas tid.
Bure kloster på Klosterholmen byggt av sonsonen Herse Falesson och sonsonssonen Olof Hersesson (Bure), som Johannes skriver om, var inte långt borta tidsmässigt vid Johannes besök 1601. Reformationen genomfördes med början på Västerås riksdag 1527. Johannes skriver om att i Bureå kloster funnits 14 klosterbröder med abboten Dominius Jonas Bure i spetsen ända tills Gustav Vasas reformation gjorde all verksamhet omöjlig.
På Klosterholmen finns lämningar efter åtta byggnader. Andra bastanta fynd är bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar för att inte tala om bronstuppen som tydligen varit handtag på en tappkran till en öltunna, daterbara till slutet av 1400-talet. Sägner om män i fotsida kåpor, barnens lek med ?monka?band, ryggkotor av fisk uppträdda på snöre. Att växtligheten på den tidigare ön fortfarande har inslag av på annat ställe inte befintliga medicinalväxter. Känt är avtalet av år 1327 rörande fem stormäns, varav Nils Fartegnsson var en, koncession av exploateringen av landet mellan Skellefte
och Ule älvar. Detta styrker uppgifterna om ärkebiskopen Olof Björnssons ambitioner att starta fiskodling (gös) i de norrländska älvarna, något som effektuerades av franciskanermunkar.
Biskopen och akademiledamoten C. G. Nordin verifierar också Bure kloster i sin berättelse om att säbrågrenens stamfar av buresläkten, kyrkoherde Laurentius Svenonius, son till hövitsmannen i Medelpad, fick sin utbildning därstädes.
Allt detta är till synes självklara bevis på sanningshalten i Johannes Buréus ord men naturligtvis kan detta inte övertyga en del forskare.
Sten Rigedahl
Kritisk röst:
Enligt Johan Bure och hans sagesmän var Herse rik och lärd. Det finns inget samtida dokument som visar att han har funnits. En detalj som tyder på att en Herse bör ha funnits bland anorna till åtminstone några bönder i Bure är attdet i de första skattelängderna 1539-1549 finns en Herse Andersson i Bure. Namnet Herse har i övrigt slutat användas vid den här tiden. Herse Andersson skulle nästan garanterat inte ha hetat Herse om han inte haft en ana med det namnet. Herse i Bure skall ha varit ff ff till Herse Andersson, men så behöver ju inte släktskapet ha varit. Ättlingarna till Anders Olofsson hävdar att Anders farfar hette Herse, men Herse Andersson härstammar från Olof Olofsson,som sagesmännen hävdar är bror till Anders.
Några funderingar
av Leif A Boström, Täby
--------------------
ärvde stor rikedom av sin far (knappast Fale Bure dy)
Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och
silverbälte.
Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha
påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad.
/Ulrika Paulsson
Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på
både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå,
enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är en av
Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen
räknas i hundratusental flera gånger om.
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite
som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale
hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga
Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske
motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban Sikeberg
Född 1200 enl. home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00748.htm
Född 1350 enl. www.odenring.se/anor/default.html
Född omkring 1335 Bure, Selånger enligt Enar Persson
Död 1270 enligt http://home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00748.htm
Skissade ett kloster och började bygga det mitt under det trettionde
seklet, under konung den läspes tid, vid år 1250. Det heter att Herse
gick med silverskenor och silverbälte. Var en mycket god säljägare.
Under en vistelse i Lövånger blev han mördad av Kåsböleborna. Mördarna
steglades på avrättningsplatsen på Kallholmen.
Herse var hövitsman i Norrland och var en mäkta lärd och vis man. Han kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes vid Lövångers Kyrka. Mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på Kallholmen.
Herse Fahlesson Bure ärvde stor rikedom och heder efter sin fader. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
EL:Han ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken 1210. Hövitsman i Nordlande-levet år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man varför han kallades "abboten i Bure". Gick med silverskenor och silverbälte . Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden till brölopp och begravdes i Lövånger eller Lötångers kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar blev steglade på Kallholmen. Han skall ha börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure å-mynne.
Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå sn, enligt Johan Bureus släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antaletättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge - Herses påstådde far- och Fale hin gamle, hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Se http://www.fredman.eu/en/ancestry.se/html_us_farfar/p72fa7a2c.html
Källa Bureätten del I, s.1
--------------------
Noteringar: Levde i Bureå under 1300-talet. Johannes Bureus skrev om honom 1601: "Han gick med silf skenor och silf bälte, han war en mächta god Siäla karl." Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle.
Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats. I Bureälven ligger en ö som utpekas som"munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. vapen: Bure
född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger i Medelpad och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bureå socken i Västerbotten, och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes i Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
--------------------
Herse i Bure
Född ca 1350 i Bure, Skellefteå (AC). d.1387 i Lövånger. Hövitsman [29]. "...ska ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk. (Född omkring 1350)"
Herse regnes som Bure - ættens sikre stamfar.
STOR USIKKERHET OM TIDLIGERE SLEKTSLEDD. derfor er ikke videre ledd som finnes i andre anetavler av Bureslekten tatt med.
Bureätten
Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bure och Bureus, ofta kallad Bureätten eller Buresläkten, en grupp av närbefryndade släkter som antingen på mans- eller kvinnolinjen härstammar från en släkt i Bure i Skellefteå, nuvarande Bureå. Släkten har frambringat flera i den svenska stormaktstidens kyrko- och lärdomshistoria framstående män, däribland run- och fornforskaren m.m. Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus) och kartografen Anders Bure, men är även känd för den legendbildning som på ohållbara grunder utvecklats kring släktens tidigare historia utifrån Johan Bures genealogier från 1600-talets första år. Vissa avkomlingar har kallat sig Burman.
Innehåll [göm]
1 Tidigaste i samtida källor belagda generationen
2 Namnen Bure och Burman
3 Ursprunget till själva Buregenealogin
4 Fale hin unge, Fale hin gamle och Fale Bure
5 Ohållbara konstruktioner
6 Burelegendernas fortlevnad
7 Litteratur
8 Externa länkar
Tidigaste i samtida källor belagda generationen [redigera]
De äldsta i samtida källor belagda medlemmarna av denna släkt påträffas under 1500-talets första decennium: Anders Japsson av (dvs. från) Bure, som nämns utan titel eller epitet i ett brev utfärdat i Skellefteå av ärkebiskop JakobUlfsson den 28 februari 1507. Omkring år 1508 nämns släktmedlemmen Anders Burman i (Rödbäck i) Umeå.
Namnen Bure och Burman [redigera]
Namnet Bure är med all sannolikhet härlett från bynamnet Bure i Skellefteå och finns tidigast belagt som tillnamn för en släktmedlem på 1540-talet. Det är dock först under slutet av 1500-talet som namnet Bure i de latiniserade formerna Bureus (Buraeus) börjar användas som släktnamn i en gren på kvinnosidan. Namnformen Burman är den tidigast belagda varianten och har liksom Bure ursprungligen använts i särskiljande syfte för personer utflyttade från Bure. Namnen Bure och Burman användes emellertid inte av de släktmedlemmar som förblev bosatta i Skellefteå.
Dottern till den ovannämnde Anders Jakobsson, Anna Andersdotter, blev gift med kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai, från vilken de mest bekanta personerna med namnet Bure på mödernet härstammar. Den äldsta av Andreas Olais döttrar, gift med kyrkoherden Thomas Mathiae, var mor till den månglärde Johan Bure, som tydligen på 1590-talet tog namnet inspirerad av sina morbröder. En yngre dotter till Andreas Olai, gift med kyrkoherden Engelbrecht Laurentii, varmor till Anders Bureus, Jonas Bureus och Olof Bureus liksom till kyrkoherden på Gråmunkeholmen Laurentius Bureus, vilka sålunda samtliga upptog sin mormors namn. Även en brorson till Engelbrecht, Strängnäsbiskopen Jacobus Zebråzynthius, skrivs på sin gravsten med namnet Bureus; säkert är att hans son burit detta namn. Anders, Olof och Jonas Bureus adlades under samma namn (Bure), men deras ätter är utdöda, den sista (Jonas' ätt) år 1892. Biskop Jacobus Zebråzynthius' son Nils Bureus adlades 1654 med namnet Burenskiöld, och även hans ätt är utgången.
Ursprunget till själva Buregenealogin [redigera]
Johan Bure företog 1600?1601 en omfattande resa i de norrländska landskapen för att inventera fornminnen. I samband med resan besökte han ett stort antal släktingar på mödernet, som han intervjuade om deras gemensamma ursprung från den välbärgade sälfiskaren Herse (Härse) i Bure, från vilken Johan Bure skulle härstamma i sjunde led. De omfattande släkttavlorna, som upptar allmogegenealogier i en unik omfattning för sin tid, är för 1400-talets senare del och 1500-talet mycket värdefulla. Vid ett besök i Sköns socken i Medelpad blev emellertid Johan Bure bekant med legenden om Fale hin unge i Birsta, som skulle ha räddat en kungason, och vars medeltida gravsten fanns på Sköns kyrkogård. Johan Bure, som utgår från att alla orter som innehåller namnet Bure eller liknande en gång grundats av släktmedlemmar, läser Birsta som Byrestad, dvs. Burestad, och utifrån detta placerar han Fale hin unge som släktens stamfader och far till Herse i Bure. Johan Bure försöker sätta in legenden i ett historiskt sammanhang och placerar in den i stridigheterna mellan Sverkerska och Erikska ätten åren runt 1200.
Johan Bure har uppenbara grandiosa föreställningar om sin släkt och vill i förlängningen se dem som ättlingar till en Tord i Byr, som omnämns på en runsten i Uppland, som han föreställde sig var ättling till de mytiska hälsingekungarna och antikens goter. Johan Bure går däremot inte längre tillbaka än till Fale hin unge i sin släktledning. Hans släktbok gjordes aldrig offentlig under hans livstid.
Fale hin unge, Fale hin gamle och Fale Bure [redigera]
Enligt Johan Bures tillrättalagda version av legenden från Skön påstås Fale hin unge under slaget vid Älgarås (1205) ha räddat Erik, Knut Erikssons son, burit honom på sina armar till sin gård i Medelpad och sedan för större säkerhets skulle fört honom över till Norge. Jämte sin skyddsling återvände han, efter någon tids förlopp, från Norge, tog ånyo vägen över Norrland, där han uppviglade norrlänningarna mot Sverker Karlsson, och deltog slutligen i slagenvid Lena och Gestilren. Till belöning fick Fale av Erik Eriksson adligt märke (en krökt väpnad arm) och i förläning Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland. Han ska ha byggt en borg i Skön, som sedermera blev Sköns kyrka.
Efter Johan Bures död börjar namnet Fale Bure att förekomma hos de svenske historieskrivarna (Johannes Loccenius, Claudius Örnhielm med flera). Efter Erik den heliges död, heter det, reste sig norrlänningarna under anförande av Fale i Byrestad eller Fale Bure (båda dessa benämningar förekommer), tågade till Uppland och slog där konung Eriks mördare, den danske prinsen Magnus Henriksson. Falebron (Fålebron) nära Uppsala sades ha blivit uppkallad efter anföraren, antingen därför att han där stupat eller av någon annan orsak. Såsom källor anförs Johan Bures släktbok, som dock inte nämner något om detta. I senare försök att harmonisera konflikten antas att denne Fale Bure varit far eller farfar till Fale hin unge, och på så sätt dyker Fale hin gamle upp.
På 1700-talet kopplar Bureättlingar ihop Fale hin unge med Fale hin gamle via ett uppdiktat mellanled Herse, och förbinder sedan Fale hin gamle med en runstensgenealogi utgående från Tord i Byr och som upprättats av Johan Bure. Den av eftervärlden konstant "påbättrade" Buregenealogin finns i sin fulla form tidigast presenterad i tryck av hälsingen Nils Casström som 1746 ventilerade en kandidatdissertation i Uppsala om de båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet (Dissertatio de utriusque Falonis Bure in patriam meritis). Släktledningen kan ses i den äldre utgåvan av Svenska adelns ättartaflor, utgiven av Gabriel Anrep. I den senare utkomna utgåvan, med Gustaf Elgenstierna somutgivare, är dessa släktled utmönstrade.
Ohållbara konstruktioner [redigera]
I samtida källor finns emellertid inga uppgifter som stöder allt detta. Berättelsen om den yngre Fale vimlar för övrigt av så påtagliga historiska misstag, att dess dom redan genom dem är fälld. Historieskrivare, med Carl Gustaf Nordin och Sven Lagerbring i spetsen, har ända sedan 1700-talets mitt ifrågasatt dessa berättelsers äkthet. Enligt Leonard Bygdéns artikel "Om ursprunget till den historiska myten om Fåle Bure", publicerad i Samlaren, årg. 11, 1890, kan myten ytterst härledas till en av Johan Bure upptecknad gammal sägen, knuten till en adlig gravsten från medeltiden, som ännu bevaras i Sköns kyrka i Medelpad och påstås blivit lagd över en Fardiaekn, i några dokument från 1300-talets mitt kallad "Fardiaekn unge", ett namn, som genom förmedling av den i Medelpad förekommande namnformen Fardhe lätt övergått till Fale. Stenen torde dock vara från 1300-talet och något samband med Johan Bures släkt kan inte påvisas.
Legenden om räddningen av en kungason har flera paralleller, där ursprunget troligen kan härledas till den bibliska berättelsen om den judiske prinsen Joas, som ensam räddades från det blodbad på prinsarna som anställdes av deras mordiska farmor, drottning Atalja, och som sedan återkom med härsmakt och återvann riket. (En parallell legend om räddningen av en kungason finns också i Norge, där de två birkebeinarna Torstein Skjevla och Skjervald Skrukka år 1205 skall ha räddat kungasonen Håkon Håkonsson undan de biskopstrogna baglerna, och fört honom upp till kung Inge i Nidaros. Det finns emellertid inga belägg för att denna händelse skulle ha varit känd i Medelpad på 1500-talet.)
Burelegendernas fortlevnad [redigera]
En bidragande anledning till Buregenealogins segertåg under 1700- och 1800-talen är dels att flera av Johan Bures släktingar hade framträdande positioner inom svenskt arkivväsende och fornvård och därför hade både personligt intresse av och möjlighet att främja Buregenealogin, dels att de tidiga adlandena ledde till att 99 svenska adliga ätter år 1746 härstammade från Bureätten på mans- eller kvinnosidan och genom de notoriskt självförhärligande adelsgenealogierna kom Buregenealogin att få vid spridning.
De flesta av stormaktstidens skrytgenealogier och genealogiska förfalskningar har sedan länge utmönstrats ur den genealogiska litteraturen och glömts bort. Den så kallade Bureätten är här ett undantag, möjligen på grund av den stora mängd avkomlingar som släkten har. Trots den påtagliga bristen på samtida källor och källkritiska släktforskares insatser, har dess uppgivna äldre genealogi fortsatt att spridas genom lokala släktforskarföreningars medlemsblad och på senare år även över Internet.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
DETTE ER ET ANNET STUDIE AV BURESLEKTEN MED SAMME RESULTAT.
Jag har med denna studie velat visa att Fale hin gamle och hin unge inte ingått i den ursprungliga släkttraditionen inom Bureätten, att Fale hin unges upptagande som släktmedlem skett på försiktigt uttryckt ohållbara grunder av JB, och att den äldre Fale för sin del tycks ha uppstått till följd av ett missförstånd bland svenska historiker efter JB:s död (för övrigt försökte inte ens JB överbrygga gapet mellan Fale hin unge och de tidigaste runstensmedlemmarna). JB:s med honom befryndade sagesmän kände inte till någon släktmedlem äldre än Härse, som jag därför ser som Buretraditionens egentlige stamfader.
Fale hin unge och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Det ligger i sakens natur att det inte går att sätta en genomgående gräns för vilka generationer som är historiska och vilka som är apokryfiska, vilka uppgifter som är korrekta eller vilka som är felaktiga. Ändå menar jag att släktbokens uppgifter berättigar till en viktig slutsats:
Släktboken koncentrerar sig på Anders Olofssons i Bure avkomlingar. På JB:s tid levde enligt släktboken ännu ättlingar i tredje och fjärde led till samtliga av dennes sex barn; av dessa avkomlingar synes JB ha besökt åtskilliga, med tanke på de detaljerade släkttavlorna över Anders Olofssons barn. Skriftliga belägg finns endast för Jakob Anderssons familj och de angivna sagesmännen härstammar flertalet (åtminstone åtta stycken) från Jakob Andersson. Den noggrant redovisade oenigheten om huruvida Anders Olofsson egentligen hade fyra eller fem barn visar att man bland ättlingarna hade en ingående kännedom om dennes släktskapsförhållanden. Bygdén ville i Anders Jakobsson i Bure 1507 se släktens äldste kände medlem, sannolikt eftersom han inte tycks ha tillerkänt släktbokens traditionsuppgifter något större värde. I beaktande av de ingående och tydligen i allt väsentligt samstämmiga uppgifter som JB:s sagesmän,sins emellan relativt avlägset besläktade, lämnat om Jakob Anderssons familj, anser jag dock att denne Anders Olofsson, med vederbörlig reservation, bör ses som den äldste kände medlemmen av Bureätten. Det är givet att jag därmedinte menar att alla de uppgifter som lämnas om dennes avkomlingar i Buregenealogien skulle vara fullständiga eller korrekta.
Jag vill också framhålla släktbokens unika genealogier för 1500-tal och tidigt 1600-tal, vilka på grund av sin upphovsmans okritiska handlag med de äldsta leden inte kommit att uppmärksammas efter förtjänst. Även om det skrivits en hel del om denna Bureätt, har mycket litet gjorts för att värdera krönikans uppgifter för denna tid. Ett lysande undantag är Carl Henrik Carlssons studie om två släkter Burman, där släktbokens uppgifter rörande dessa familjer i konfrontation med samtida källmaterial visat sig hålla mycket väl, i den mån källmaterialet tillåtit en verifiering. Ingen av de uppgifter som JB ger om dessa har kunnat beläggas som felaktig (förutom ett avskriftsfel i X37 och Genealogica 53). Felaktiga har dock i flera fall varit de upplysningar som bestås i Nils Burmans släktbok om samma personer. I den mån jag själv haft anledning att använda JB:s släktbok har jag inte kunnat undgå att imponerats av korrektheten i de detaljerade uppgifter JB ger om släktmedlemmar spridda över landet på 1500-talet. Över huvud förefaller JB:s släktbok vara ett underskattat dokument, när det gäller 1500-talsgenealogi.
JB:s grundlighet och samvetsgranna nedtecknande av sina sagesmäns släktskapsuppgifter, med detaljerade familjeuppgifter för allmoge och prästerskap, gör släktboken till ett värdefullt referensmaterial även för andra historiska discipliner, däribland för undersökningar om namnuppkallelse, migration, antal barn, skatteregistrering och hemmansklyvningar, för att nämna några.
Det är min förhoppning att en källkritisk utgåva med kommentarer av de genealogiska partierna av JB:s släktbok så småningom skall komma till stånd, befriad från senare tendentiösa tillägg och medvetna förvanskningar. Jag tror att detta skulle bidra till att återställa den ursprungliga Buregenealogiens status som ett av Vasatidens märkligaste släkthistoriska verk.
--------------------
Höfwidsman i Norlanden, han war mäckta lärd och wis man, hwarför han kallades Abbothen i Bure, gick med silfskenor och silfbälte; blev mördad då han war falskeligen buden til gäst och begrofs i Löfångers Kyrika; men dråparna som kallades Kåsar, blefwo steglade på Kallholmen
--------------------
Noteringar
VARNING!!!
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban Sikeberg
Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
Bureå
Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure herJoh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
Bure kloster
"Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades.
Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgiftatt hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet.
Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade,ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?
Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.
/Ur Bureå, en historisk guide.
Källor
1) Lembke, Johan (http://www.jlembke.com/)
2) Ohlsson, Lars (http://lasseistuvsta.se/)
--------------------
HERSE Falesson Bure
af Burestadt Fale (Farthein) hin Unge Bure
Yrke: Lagman i Medelpad
Far: Nikolaus Fartheinsson (1280 - ) Mor: Ingeborg
Familj med Ingeborg NN (1310 - )
Barn: Herse Falesson Bure av Burestadt (- 1360)
"lever in på 1342(enligt sägnen skall han ha dött 1212), gravstenen finns i Sköns kyrka (bilden). Han bodde i Bureholms slott i Sköns socken, som senare förvanlades till Schöns kyrka. I graven fanns ett sklett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stor- manssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år
1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att blikung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland." Allt enligt Johannes Bureus.
"Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.
År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt.
När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder "Anno Millena
bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vartslagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda:
Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.
Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat,upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.
Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka." (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).
Fale hin Unges gravsten
Herse Falesson Bure, född 1350 i Bure, Skellefteå (AC). Hövitsman.
"Det är i Härse, som vi möter Bureättens stamfader i den tidiga släkttraditionen, innan JB (= Johan Bure, min anm.) tagit sig före att utveckla och komplettera släktgenealogien. Av de sagesmän JB hänvisar till vet ingen namnet på någon tidigare anfader än denne Härse - det framgår väl tydligast av att den, som JB angivit som mest underkunnig om släktens äldsta led, utgår först från Härse. De uppgifter som ges om denne är också av helt annan karaktär än de som ges i samband med Fale hin unge. Ingen agesman kan påvisas ha nämnt ett ord om släktskap med någon Fale hin unge, det JB med förtjusning omsorgsfullt skulle ha noterat"
(Urban Sikeborg i artikeln i Släktforskarnas årsbok 1996: Johan Bures släktbok). Herse Fahlesson Bure ärvde hela den och Rikedom efter sin Fader, och bodde på sin Faders Gård Bure i Selångers Socken 1210 Hövitsman i Nordlanden - levat 1270. Han var mäkta lärd och Wis man, hvarför han kallades Abotten i Bure, gick med Silverskenor och Silverbälte:;
Blev mördat då han falskeligen blev bjuden till Brölopp, och begravdes i ( Lövånger )? ( Lötånger ) ? kyrka, men mandråparen som kallades Kåsar,
Han skulle börjat anlägga Bure Munke Kloster- på en holme i Bure å=mynne i Medelpad.
Han skall ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk ( vilket Buraträsk frågas :
Källa: Bure- Ätten en utredning om Bure- Ätten, I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av comendör - Capten Carl Ulrik Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind
--------------------
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
Källa www.falebure.se
--------------------
Skissade ett kloster och började bygga det mitt under det trettionde
seklet, under konung den läspes tid, vid år 1250. Det heter att Herse
gick med silverskenor och silverbälte. Var en mycket god säljägare.
Under en vistelse i Lövånger blev han mördad av Kåsböleborna. Mördarna
steglades på avrättningsplatsen på Kallholmen.
Herse var hövitsman i Norrland och var en mäkta lärd och vis man. Han kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes vid Lövångers Kyrka. Mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på Kallholmen.
Herse Fahlesson Bure ärvde stor rikedom och heder efter sin fader. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
EL:Han ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken 1210. Hövitsman i Nordlande-levet år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man varför han kallades "abboten i Bure". Gick med silverskenor och silverbälte . Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden till brölopp och begravdes i Lövånger eller Lötångers kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar blev steglade på Kallholmen. Han skall ha börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure å-mynne.
Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå sn, enligt Johan Bureus släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antaletättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge - Herses påstådde far- och Fale hin gamle, hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
--------------------
Anlade munkekloster på en holme i Bura å ( Lövångers sn).
--------------------
--------------------
Herse Eriksson (taulusta 4. Isä: Erik Tordsson)
Ska ha levat 1130-1148 i kung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider. http://www.ohrnell.net/bureatten.htm
1. puoliso ????
Lapset:
1) Fale Hin Gamle (katso taulu 6)
--------------------
Herser Ericsson 1130/1148 Levde under Kung Rangvald och Sverker den äldres tid
--------------------
Noteringar
VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.
Källa;
Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Nionde Generationen )
Bureå, en historisk guide.
Källor
1) Johansson, Eric
--------------------
är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.
De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.
Här har en generation av Bureätten om vilken ingenting nämnts gått förlorad både i sägen och i historia
Källa www.falebure.se
--------------------
Gifte och barn
Ätte Olofsdotter. Ansedel Född 1340 i Selånger/AC.
Gift
Olof Hersesson. Ansedel Född omkring 1370 i Skellefteå/AC.
Fale Hersesson Bure. Ansedel Född omkring 1371 i Skellefteå lfs/AC.
Mats Hersesson Bure. Ansedel Född 1375 i Skellefteå lfs/AC.
--------------------
Höfvidsman i Norrland. Levat omkring 1270. Han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader. Han bodde på Bure i Selångersamt gick klädd med sölfskenor och sölfbälte (sölf=silver). Han började anlägga Bure munkekloster på en holme i Bure åminne i Medelpad. "Gemenligen kallades han Abboten i Bure"och han var en vis och lärd man. God säljägare.
Han flyttade norrut och grundade byn Bureå.
Herse blev slutligen "försåtligen bjuden till bröllops" och då mördad av Kåsböleborna (kallades Kåsar) samt begraven i Löfångers kyrka. Mördarna steglades vid avrättningsplatsen på Kallholmen.
Se tex http://www.kalle.mbps.se/GENAOLOGI/Hallgren2/n4320.htm
--------------------
Ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med alla sin fars rikedomar Gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Hersebörjade bygga klostret i Bure
Han var mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure
Herse Falesson Bure blev mördat då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och han begravdes i Lövångers Kyrka
Mandråparna blev steglade på Kallholmen
--------------------
Hövitsman lagman Noteringar: Levde i Bureå under 1270-talet. Johannes Bureus skrev om honom 1601: "Han gick med silf skenor och silf bälte, han war en mächta god Siäla karl." Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades. Han blev mördad av en man vid namn Kasar då han var försåtligen bjuden till bröllop och begrovs i Löfångers kyrka. Mördaren steglades på Kallholmen.
Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats. I Bureälven ligger en ö som utpekas som"munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland.
vapen: Bure Mördad då han falskligen blev inbjuden till bröllop
-------------------- Bure, Herse Fahlesson (taulusta 8. Isä: Bure, Fahle) s. n. 1345.
Han ärvde .....................hela den och rikedom efter sin far och bodde på sin fars gård Bure i Selångers socken 1210. Var Hövitsman i Norrland och levde till minst 1270. Han var en mäkta lärd och vis man, varför han kallades Abboten i Bure. Gick med silverskenor och silverbälte. Blev mördad då han falskeligen blev bjuden till bröllop, och begravdes i (Lövångers?) kyrka, men mandråparna, som kallas Kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?). Hanska ha börjat anlägga Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynne i Medelpad, och ska ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk. (Född omkring 1350) http://www.ohrnell.net/bureatten.htm
1. puoliso Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk, Bure s. n. 1350.
Lapset: 1) Olav Hersesson (katso taulu 10) s. n. 1380 Bureå, Skellefteå.
--------------------
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure. Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen -------------------- Herse Fahlesson Bure Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter. Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
Uppgifter från Fale Bure sidan.
-------------------- Hövitsman i Norrland. Född 1335 i Bureå (AC). Död 1374 i Lövånger (AC). Ärvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes i (?), men mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?) -------------------- Herse Fahlesson
Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättesdotter.Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen. -------------------- Herse Fahlesson Bure Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen. http://www.falebure.se/bure-attens_slakt-saga_ny.htm -------------
Bure, Herse Fahlesson (taulusta 8. Isä: Bure, Fahle) s. n. 1345. Han ärvde .....................hela den och rikedom efter sin far och bodde på sin fars gård Bure i Selångers socken 1210. Var Hövitsman i Norrland och levde till minst 1270. Han var en mäkta lärd och vis man, varför han kallades Abboten i Bure. Gick med silverskenor och silverbälte. Blev mördad då han falskeligen blev bjuden till bröllop, och begravdes i (Lövångers?) kyrka, men mandråparna, som kallas Kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?). Han ska ha börjat anlägga Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynne i Medelpad, och ska ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk. (Född omkring 1350) 1. puoliso Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk, Bure s. n. 1350. Lapset: 1) Olav Hersesson (katso taulu 10) s. n. 1380 Bureå, Skellefteå.
-------------------- Ärvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes i (?), men mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?) Källa: Ulrika Paulssons hemsida Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå, enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är enav Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien. Källa: Urban Sikeberg
--------------------
Hövitsman
Bure, Herse Fahlesson född: i Birsta Skön socken död: i Bureå Västerbotten
Herse omnämns som en lojal och vis man. Han blev Hövitsman i Norrland.Han mördades när han var på ett bröllop och är begravd vid Lövånger kyrka.
"Herse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Herse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Olav och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod.Han var gift med en dotter till Olof Dahlkarl Jätte."
Herse Falesson föddes 1350 och dennes barn Mats, Fale och Olof. Olof, som byggde Bureå kloster klart och brodern Fale, som odlade i Falmark.
Herse Falessons far var Fale (Fartegn Unge) Bure d.y. Lagman i Medelpad nämnd 1342 ?1363 och gift med Ingeborg och som med henne hade barnen Björn och Herse.
Fartegn Unges far var ingen mindre än Nils Fartegnsson nämnd 1324 ?1352 (mannen med det bevarade sigillet med yxorna från Burevapnet) med enda sonen Fale.
Märkligt nog finns också Nils far belagd nämligen Fale (Fartegn) Bure d.ä. född 1250 ca. Landsdomare i Norrland.
Det är inte särskilt långt kvar nu till folkhjältarna på 1100- och 1200-talen. Kanske är folklore mer tillförlitligt än genealogi kan vara. Bäst blir resultatet när de kan mötas.
I en urkund från 1327 omtalas hur kungen, Magnus Eriksson, naturligtvis mot betalning, upplät landet och strömmarna mellan ?Skedepth och Ulu? att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till ärkebiskop OlofBjörnsson i Uppsala, fogden Johan Ingimarsson Peter Ungi och Nikolaus (Nils) Farthiengsson, se nedan. Den sistnämnde var fader till lagmannen Fardiäkne unge. Detta ingick i en stort iscensatt pantsättning av delar av riket till kyrkan och enskilda stormän, som kungen tvingades till för att klara lösen av Skåne till Danmark. Drotsen Knut Jonsson omtalar detta i en skrivelse av den 5 sept.1328 som en plan att Hälsinglands yttersta del mot norr som sträcker sig till Ule älv och Uleträsk ska bebos och framför allt odlas.
Detta skulle visa att traditionen om hur släkten Bure flyttar från Birsta upp till Skellefteåtrakten skulle vara riktig. I våra dagar har två genetiker professor Karl-Henrik Gustavson och docent Sten Jagell lyckats bevisa sambandet mellan Sundsvall och Skellefteå när det gäller utbredningen av Västerbottenssyndromet. Genförändringen har kunnat beläggas geografiskt genetiskt och genealogiskt. Detta bevisar att befolknings sambandet finns. Bure by är enligt Johan Bureus först bebyggd av Herse Falessons son. Herse började även bygga ett kloster i Bure, som fullbordades av sonen Olof Hersesson. Leonard Bygdéns tes att Nils Fartegnsson inte är av Buresläkt få därmed anses vara omkullkastad genetiskt. Om de nio skelett som Joseph Backlund fann under den gamla kyrkans golv återfunnes skulle säkerligen DNA prover kunna bevisa släktskapet mellan Fale den unge och följande släktled.
Johannes Bureus berättar att ?Där var 14 bröder uti klostret förutom abboten?. Den siste abboten hette Dominius Jonas Bureus, kallad Bure herr Jon och levde ännu under kung Göstas tid.
Bure kloster på Klosterholmen byggt av sonsonen Herse Falesson och sonsonssonen Olof Hersesson (Bure), som Johannes skriver om, var inte långt borta tidsmässigt vid Johannes besök 1601. Reformationen genomfördes med början på Västerås riksdag 1527. Johannes skriver om att i Bureå kloster funnits 14 klosterbröder med abboten Dominius Jonas Bure i spetsen ända tills Gustav Vasas reformation gjorde all verksamhet omöjlig.
På Klosterholmen finns lämningar efter åtta byggnader. Andra bastanta fynd är bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar för att inte tala om bronstuppen som tydligen varit handtag på en tappkran till en öltunna, daterbara till slutet av 1400-talet. Sägner om män i fotsida kåpor, barnens lek med ?monka?band, ryggkotor av fisk uppträdda på snöre. Att växtligheten på den tidigare ön fortfarande har inslag av på annat ställe inte befintliga medicinalväxter. Känt är avtalet av år 1327 rörande fem stormäns, varav Nils Fartegnsson var en, koncession av exploateringen av landet mellan Skellefte
och Ule älvar. Detta styrker uppgifterna om ärkebiskopen Olof Björnssons ambitioner att starta fiskodling (gös) i de norrländska älvarna, något som effektuerades av franciskanermunkar.
Biskopen och akademiledamoten C. G. Nordin verifierar också Bure kloster i sin berättelse om att säbrågrenens stamfar av buresläkten, kyrkoherde Laurentius Svenonius, son till hövitsmannen i Medelpad, fick sin utbildning därstädes.
Allt detta är till synes självklara bevis på sanningshalten i Johannes Buréus ord men naturligtvis kan detta inte övertyga en del forskare.
Sten Rigedahl
Kritisk röst:
Enligt Johan Bure och hans sagesmän var Herse rik och lärd. Det finns inget samtida dokument som visar att han har funnits. En detalj som tyder på att en Herse bör ha funnits bland anorna till åtminstone några bönder i Bure är attdet i de första skattelängderna 1539-1549 finns en Herse Andersson i Bure. Namnet Herse har i övrigt slutat användas vid den här tiden. Herse Andersson skulle nästan garanterat inte ha hetat Herse om han inte haft en ana med det namnet. Herse i Bure skall ha varit ff ff till Herse Andersson, men så behöver ju inte släktskapet ha varit. Ättlingarna till Anders Olofsson hävdar att Anders farfar hette Herse, men Herse Andersson härstammar från Olof Olofsson,som sagesmännen hävdar är bror till Anders.
Några funderingar av Leif A Boström, Täby
-------------------- ärvde stor rikedom av sin far (knappast Fale Bure dy) Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. /Ulrika Paulsson
Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå, enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om.
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
/ Urban Sikeberg
Född 1200 enl. home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00748.htm Född 1350 enl. www.odenring.se/anor/default.html Född omkring 1335 Bure, Selånger enligt Enar Persson
Död 1270 enligt http://home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00748.htm
Skissade ett kloster och började bygga det mitt under det trettionde seklet, under konung den läspes tid, vid år 1250. Det heter att Herse gick med silverskenor och silverbälte. Var en mycket god säljägare. Under en vistelse i Lövånger blev han mördad av Kåsböleborna. Mördarna steglades på avrättningsplatsen på Kallholmen.
Herse var hövitsman i Norrland och var en mäkta lärd och vis man. Han kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes vid Lövångers Kyrka. Mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på Kallholmen.
Herse Fahlesson Bure ärvde stor rikedom och heder efter sin fader. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
EL:Han ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken 1210. Hövitsman i Nordlande-levet år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man varför han kallades "abboten i Bure". Gick med silverskenor och silverbälte . Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden till brölopp och begravdes i Lövånger eller Lötångers kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar blev steglade på Kallholmen. Han skall ha börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure å-mynne.
Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå sn, enligt Johan Bureus släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antaletättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge - Herses påstådde far- och Fale hin gamle, hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Se http://www.fredman.eu/en/ancestry.se/html_us_farfar/p72fa7a2c.html Källa Bureätten del I, s.1 -------------------- Noteringar: Levde i Bureå under 1300-talet. Johannes Bureus skrev om honom 1601: "Han gick med silf skenor och silf bälte, han war en mächta god Siäla karl." Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspännesom silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle.
Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats. I Bureälven ligger en ö som utpekas som"munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. vapen: Bure
född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger i Medelpad och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bureå socken i Västerbotten, och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter. Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure. Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes i Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
-------------------- Herse i Bure Född ca 1350 i Bure, Skellefteå (AC). d.1387 i Lövånger. Hövitsman [29]. "...ska ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk. (Född omkring 1350)" Herse regnes som Bure - ættens sikre stamfar.
STOR USIKKERHET OM TIDLIGERE SLEKTSLEDD. derfor er ikke videre ledd som finnes i andre anetavler av Bureslekten tatt med. Bureätten Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Bure och Bureus, ofta kallad Bureätten eller Buresläkten, engrupp av närbefryndade släkter som antingen på mans- eller kvinnolinjen härstammar från en släkt i Bure i Skellefteå, nuvarande Bureå. Släkten har frambringat flera i den svenska stormaktstidens kyrko- och lärdomshistoria framstående män, däribland run- och fornforskaren m.m. Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus) och kartografen Anders Bure, men är även känd för den legendbildning som på ohållbara grunder utvecklats kring släktens tidigare historia utifrån Johan Bures genealogier från 1600-talets första år. Vissa avkomlingar har kallat sig Burman.
Innehåll [göm] 1 Tidigaste i samtida källor belagda generationen 2 Namnen Bure och Burman 3 Ursprunget till själva Buregenealogin 4 Fale hin unge, Fale hin gamle och Fale Bure 5 Ohållbara konstruktioner 6 Burelegendernas fortlevnad 7 Litteratur 8 Externa länkar
Tidigaste i samtida källor belagda generationen [redigera]
De äldsta i samtida källor belagda medlemmarna av denna släkt påträffas under 1500-talets första decennium: Anders Japsson av (dvs. från) Bure, som nämns utan titel eller epitet i ett brev utfärdat i Skellefteå av ärkebiskop JakobUlfsson den 28 februari 1507. Omkring år 1508 nämns släktmedlemmen Anders Burman i (Rödbäck i) Umeå.
Namnen Bure och Burman [redigera]
Namnet Bure är med all sannolikhet härlett från bynamnet Bure i Skellefteå och finns tidigast belagt som tillnamn för en släktmedlem på 1540-talet. Det är dock först under slutet av 1500-talet som namnet Bure i de latiniserade formerna Bureus (Buraeus) börjar användas som släktnamn i en gren på kvinnosidan. Namnformen Burman är den tidigast belagda varianten och har liksom Bure ursprungligen använts i särskiljande syfte för personer utflyttade från Bure. Namnen Bure och Burman användes emellertid inte av de släktmedlemmar som förblev bosatta i Skellefteå.
Dottern till den ovannämnde Anders Jakobsson, Anna Andersdotter, blev gift med kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai, från vilken de mest bekanta personerna med namnet Bure på mödernet härstammar. Den äldsta av Andreas Olais döttrar, gift med kyrkoherden Thomas Mathiae, var mor till den månglärde Johan Bure, som tydligen på 1590-talet tog namnet inspirerad av sina morbröder. En yngre dotter till Andreas Olai, gift med kyrkoherden Engelbrecht Laurentii, varmor till Anders Bureus, Jonas Bureus och Olof Bureus liksom till kyrkoherden på Gråmunkeholmen Laurentius Bureus, vilka sålunda samtliga upptog sin mormors namn. Även en brorson till Engelbrecht, Strängnäsbiskopen Jacobus Zebråzynthius, skrivs på sin gravsten med namnet Bureus; säkert är att hans son burit detta namn. Anders, Olof och Jonas Bureus adlades under samma namn (Bure), men deras ätter är utdöda, den sista (Jonas' ätt) år 1892. Biskop Jacobus Zebråzynthius' son Nils Bureus adlades 1654 med namnet Burenskiöld, och även hans ätt är utgången.
Ursprunget till själva Buregenealogin [redigera]
Johan Bure företog 1600?1601 en omfattande resa i de norrländska landskapen för att inventera fornminnen. I samband med resan besökte han ett stort antal släktingar på mödernet, som han intervjuade om deras gemensamma ursprung från den välbärgade sälfiskaren Herse (Härse) i Bure, från vilken Johan Bure skulle härstamma i sjunde led. De omfattande släkttavlorna, som upptar allmogegenealogier i en unik omfattning för sin tid, är för 1400-talets senare del och 1500-talet mycket värdefulla. Vid ett besök i Sköns socken i Medelpad blev emellertid Johan Bure bekant med legenden om Fale hin unge i Birsta, som skulle ha räddat en kungason, och vars medeltida gravsten fanns på Sköns kyrkogård. Johan Bure, som utgår från att alla orter som innehåller namnet Bure eller liknande en gång grundats av släktmedlemmar, läser Birsta som Byrestad, dvs. Burestad, och utifrån detta placerar han Fale hin unge som släktens stamfader och far till Herse i Bure. Johan Bure försöker sätta in legenden i ett historiskt sammanhang och placerar in den i stridigheterna mellan Sverkerska och Erikska ätten åren runt 1200.
Johan Bure har uppenbara grandiosa föreställningar om sin släkt och vill i förlängningen se dem som ättlingar till en Tord i Byr, som omnämns på en runsten i Uppland, som han föreställde sig var ättling till de mytiska hälsingekungarna och antikens goter. Johan Bure går däremot inte längre tillbaka än till Fale hin unge i sin släktledning. Hans släktbok gjordes aldrig offentlig under hans livstid.
Fale hin unge, Fale hin gamle och Fale Bure [redigera]
Enligt Johan Bures tillrättalagda version av legenden från Skön påstås Fale hin unge under slaget vid Älgarås (1205) ha räddat Erik, Knut Erikssons son, burit honom på sina armar till sin gård i Medelpad och sedan för större säkerhets skulle fört honom över till Norge. Jämte sin skyddsling återvände han, efter någon tids förlopp, från Norge, tog ånyo vägen över Norrland, där han uppviglade norrlänningarna mot Sverker Karlsson, och deltog slutligen i slagenvid Lena och Gestilren. Till belöning fick Fale av Erik Eriksson adligt märke (en krökt väpnad arm) och i förläning Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland. Han ska ha byggt en borg i Skön, som sedermera blev Sköns kyrka.
Efter Johan Bures död börjar namnet Fale Bure att förekomma hos de svenske historieskrivarna (Johannes Loccenius, Claudius Örnhielm med flera). Efter Erik den heliges död, heter det, reste sig norrlänningarna under anförande av Fale i Byrestad eller Fale Bure (båda dessa benämningar förekommer), tågade till Uppland och slog där konung Eriks mördare, den danske prinsen Magnus Henriksson. Falebron (Fålebron) nära Uppsala sades ha blivit uppkallad efter anföraren, antingen därför att han där stupat eller av någon annan orsak. Såsom källor anförs Johan Bures släktbok, som dock inte nämner något om detta. I senare försök att harmonisera konflikten antas att denne Fale Bure varit far eller farfar till Fale hin unge, och på så sätt dyker Fale hin gamle upp.
På 1700-talet kopplar Bureättlingar ihop Fale hin unge med Fale hin gamle via ett uppdiktat mellanled Herse, och förbinder sedan Fale hin gamle med en runstensgenealogi utgående från Tord i Byr och som upprättats av Johan Bure. Den av eftervärlden konstant "påbättrade" Buregenealogin finns i sin fulla form tidigast presenterad i tryck av hälsingen Nils Casström som 1746 ventilerade en kandidatdissertation i Uppsala om de båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet (Dissertatio de utriusque Falonis Bure in patriam meritis). Släktledningen kan ses i den äldre utgåvan av Svenska adelns ättartaflor, utgiven av Gabriel Anrep. I den senare utkomna utgåvan, med Gustaf Elgenstierna somutgivare, är dessa släktled utmönstrade.
Ohållbara konstruktioner [redigera]
I samtida källor finns emellertid inga uppgifter som stöder allt detta. Berättelsen om den yngre Fale vimlar för övrigt av så påtagliga historiska misstag, att dess dom redan genom dem är fälld. Historieskrivare, med Carl Gustaf Nordin och Sven Lagerbring i spetsen, har ända sedan 1700-talets mitt ifrågasatt dessa berättelsers äkthet. Enligt Leonard Bygdéns artikel "Om ursprunget till den historiska myten om Fåle Bure", publicerad i Samlaren, årg. 11, 1890, kan myten ytterst härledas till en av Johan Bure upptecknad gammal sägen, knuten till en adlig gravsten från medeltiden, som ännu bevaras i Sköns kyrka i Medelpad och påstås blivit lagd över en Fardiaekn, i några dokument från 1300-talets mitt kallad "Fardiaekn unge", ett namn, som genom förmedling av den i Medelpad förekommande namnformen Fardhe lätt övergått till Fale. Stenen torde dock vara från 1300-talet och något samband med Johan Bures släkt kan inte påvisas.
Legenden om räddningen av en kungason har flera paralleller, där ursprunget troligen kan härledas till den bibliska berättelsen om den judiske prinsen Joas, som ensam räddades från det blodbad på prinsarna som anställdes av deras mordiska farmor, drottning Atalja, och som sedan återkom med härsmakt och återvann riket. (En parallell legend om räddningen av en kungason finns också i Norge, där de två birkebeinarna Torstein Skjevla och Skjervald Skrukka år 1205 skall ha räddat kungasonen Håkon Håkonsson undan de biskopstrogna baglerna, och fört honom upp till kung Inge i Nidaros. Det finns emellertid inga belägg för att denna händelse skulle ha varit känd i Medelpad på 1500-talet.)
Burelegendernas fortlevnad [redigera]
En bidragande anledning till Buregenealogins segertåg under 1700- och 1800-talen är dels att flera av Johan Bures släktingar hade framträdande positioner inom svenskt arkivväsende och fornvård och därför hade både personligt intresse av och möjlighet att främja Buregenealogin, dels att de tidiga adlandena ledde till att 99 svenska adliga ätter år 1746 härstammade från Bureätten på mans- eller kvinnosidan och genom de notoriskt självförhärligande adelsgenealogierna kom Buregenealogin att få vid spridning.
De flesta av stormaktstidens skrytgenealogier och genealogiska förfalskningar har sedan länge utmönstrats ur den genealogiska litteraturen och glömts bort. Den så kallade Bureätten är här ett undantag, möjligen på grund av den stora mängd avkomlingar som släkten har. Trots den påtagliga bristen på samtida källor och källkritiska släktforskares insatser, har dess uppgivna äldre genealogi fortsatt att spridas genom lokala släktforskarföreningars medlemsblad och på senare år även över Internet.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
DETTE ER ET ANNET STUDIE AV BURESLEKTEN MED SAMME RESULTAT. Jag har med denna studie velat visa att Fale hin gamle och hin unge inte ingått i den ursprungliga släkttraditionen inom Bureätten, att Fale hin unges upptagande som släktmedlem skett på försiktigt uttryckt ohållbara grunder av JB, och att den äldre Fale för sin del tycks ha uppstått till följd av ett missförstånd bland svenska historiker efter JB:s död (för övrigt försökte inte ens JB överbrygga gapet mellan Fale hin unge och de tidigaste runstensmedlemmarna). JB:s med honom befryndade sagesmän kände inte till någon släktmedlem äldre än Härse, som jag därför ser som Buretraditionens egentlige stamfader.
Fale hin unge och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Det ligger i sakens natur att det inte går att sätta en genomgående gräns för vilka generationer som är historiska och vilka som är apokryfiska, vilka uppgifter som är korrekta eller vilka som är felaktiga. Ändå menar jag att släktbokens uppgifter berättigar till en viktig slutsats:
Släktboken koncentrerar sig på Anders Olofssons i Bure avkomlingar. På JB:s tid levde enligt släktboken ännu ättlingar i tredje och fjärde led till samtliga av dennes sex barn; av dessa avkomlingar synes JB ha besökt åtskilliga, med tanke på de detaljerade släkttavlorna över Anders Olofssons barn. Skriftliga belägg finns endast för Jakob Anderssons familj och de angivna sagesmännen härstammar flertalet (åtminstone åtta stycken) från Jakob Andersson. Den noggrant redovisade oenigheten om huruvida Anders Olofsson egentligen hade fyra eller fem barn visar att man bland ättlingarna hade en ingående kännedom om dennes släktskapsförhållanden. Bygdén ville i Anders Jakobsson i Bure 1507 se släktens äldste kände medlem, sannolikt eftersom han inte tycks ha tillerkänt släktbokens traditionsuppgifter något större värde. I beaktande av de ingående och tydligen i allt väsentligt samstämmiga uppgifter som JB:s sagesmän,sins emellan relativt avlägset besläktade, lämnat om Jakob Anderssons familj, anser jag dock att denne Anders Olofsson, med vederbörlig reservation, bör ses som den äldste kände medlemmen av Bureätten. Det är givet att jag därmedinte menar att alla de uppgifter som lämnas om dennes avkomlingar i Buregenealogien skulle vara fullständiga eller korrekta.
Jag vill också framhålla släktbokens unika genealogier för 1500-tal och tidigt 1600-tal, vilka på grund av sin upphovsmans okritiska handlag med de äldsta leden inte kommit att uppmärksammas efter förtjänst. Även om det skrivits en hel del om denna Bureätt, har mycket litet gjorts för att värdera krönikans uppgifter för denna tid. Ett lysande undantag är Carl Henrik Carlssons studie om två släkter Burman, där släktbokens uppgifter rörande dessa familjer i konfrontation med samtida källmaterial visat sig hålla mycket väl, i den mån källmaterialet tillåtit en verifiering. Ingen av de uppgifter som JB ger om dessa har kunnat beläggas som felaktig (förutom ett avskriftsfel i X37 och Genealogica 53). Felaktiga har dock i flera fall varit de upplysningar som bestås i Nils Burmans släktbok om samma personer. I den mån jag själv haft anledning att använda JB:s släktbok har jag inte kunnat undgå att imponerats av korrektheten i de detaljerade uppgifter JB ger om släktmedlemmar spridda över landet på 1500-talet. Över huvud förefaller JB:s släktbok vara ett underskattat dokument, när det gäller 1500-talsgenealogi.
JB:s grundlighet och samvetsgranna nedtecknande av sina sagesmäns släktskapsuppgifter, med detaljerade familjeuppgifter för allmoge och prästerskap, gör släktboken till ett värdefullt referensmaterial även för andra historiska discipliner, däribland för undersökningar om namnuppkallelse, migration, antal barn, skatteregistrering och hemmansklyvningar, för att nämna några.
Det är min förhoppning att en källkritisk utgåva med kommentarer av de genealogiska partierna av JB:s släktbok så småningom skall komma till stånd, befriad från senare tendentiösa tillägg och medvetna förvanskningar. Jag tror att detta skulle bidra till att återställa den ursprungliga Buregenealogiens status som ett av Vasatidens märkligaste släkthistoriska verk.
-------------------- Höfwidsman i Norlanden, han war mäckta lärd och wis man, hwarför han kallades Abbothen i Bure, gick med silfskenor och silfbälte; blev mördad då han war falskeligen buden til gäst och begrofs i Löfångers Kyrika; men dråparna som kallades Kåsar, blefwo steglade på Kallholmen -------------------- Noteringar VARNING!!! Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien. / Urban Sikeberg
Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.
Bureå Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till nedläggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien.
Bure kloster "Bura kloster, den stichtade Härse Falesson ab Birstad och började bygga på en homla uti Bure åminna, det blev av hans son Oluf fullbordat, der voro 14 bröder förutom abboten".
Så börjar Johannes Buréus sin beskrivning av "Bure kloster", när han som Sveriges förste riksarkivarie besöker Bureå år 1601. Med dessa rader börjar också den skrivna historien om klostret. Huruvida det legat ett kloster i Bureå eller inte, har forskare tvistat om alltsedan Buréus besök. De flesta har betvivlat hans ord och förklarat berättelsen med att Buréus antagligen "bättrat" på historien för att få en finare släkttavla. Buréus var nämligen bördig från byn på sin mors sida och antog namnet Buréus när han adlades. Dagen forskare har i stället velat göra gällande att det varit ett medletida gille och inte ett kloster som legat på platsen. Gillen var under medeltiden en motsvarighet till våra tiders ordenssällskap och hade som främsta uppgift att hjälpa och värna om sina medlemmar. Oftast stod de i beskydd av något kloster. Vad som nu än funnits på Klosterholmen, som platsen idag kallas, så har det gett upphov till sägner och traditioner, som ännu fortlever i bygden. På den idag helt uppgrundade holmen kan man se lämningar efter åtta byggnader. Genom åren har flera fynd gjorts, bl a av bastomspunna flaskor, lerkärl, smidesverktyg,slagg och nycklar. Det finaste fyndet är en sk bierhahn - allmänt kallad Buretuppen. Det är en fyra centimeter hög bronstupp, som en gång suttit som handtag på en tappkran till en öltunna. Genom jämförbara fynd kan den dateras till slutet av 1400-talet. Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.I Bureälven ligger en ö som utpekas som "munkarnas örtagård". Vid en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå med "monkbann" - ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild? Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Buréus beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra sidan av Bureberget.
/Ur Bureå, en historisk guide.
Källor
1) Lembke, Johan (http://www.jlembke.com/)
2) Ohlsson, Lars (http://lasseistuvsta.se/)
-------------------- HERSE Falesson Bure af Burestadt Fale (Farthein) hin Unge Bure Yrke: Lagman i Medelpad Far: Nikolaus Fartheinsson (1280 - ) Mor: Ingeborg Familj med Ingeborg NN (1310 - ) Barn: Herse Falesson Bure av Burestadt(- 1360) "lever in på 1342(enligt sägnen skall han ha dött 1212), gravstenen finns i Sköns kyrka (bilden). Han bodde i Bureholms slott i Sköns socken, som senare förvanlades till Schöns kyrka. I graven fanns ett sklett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stor- manssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derföratt han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland." Allt enligt Johannes Bureus. "Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland. År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt. När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerkervart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland. Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat,upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var. Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka." (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund). Fale hin Unges gravsten Herse Falesson Bure, född 1350 i Bure, Skellefteå (AC). Hövitsman. "Det är i Härse, som vi möter Bureättens stamfader i den tidiga släkttraditionen, innan JB (= Johan Bure, min anm.) tagit sig före att utveckla och komplettera släktgenealogien. Av de sagesmän JB hänvisar till vet ingen namnet på någon tidigare anfader än denne Härse - det framgår väl tydligast av att den, som JB angivit som mest underkunnig om släktens äldsta led,utgår först från Härse. De uppgifter som ges om denne är också av helt annan karaktär än de som ges i samband med Fale hin unge. Ingen agesman kan påvisas ha nämnt ett ord om släktskap med någon Fale hin unge, det JB med förtjusning omsorgsfullt skulle ha noterat" (Urban Sikeborg i artikeln i Släktforskarnas årsbok 1996: Johan Bures släktbok). Herse Fahlesson Bure ärvde hela den och Rikedom efter sin Fader, och bodde på sin Faders Gård Bure i Selångers Socken 1210 Hövitsman i Nordlanden - levat 1270. Han var mäkta lärd och Wis man, hvarför han kallades Abotten i Bure, gick med Silverskenor och Silverbälte:; Blev mördat då han falskeligen blev bjuden till Brölopp, och begravdes i (Lövånger )? ( Lötånger ) ? kyrka, men mandråparen som kallades Kåsar, Han skulle börjat anlägga Bure Munke Kloster- på en holme i Bure å=mynne i Medelpad. Han skall ha varit gift med Olov Dahlkarls Jättes dotter i Bura träsk ( vilket Buraträsk frågas : Källa: Bure- Ätten en utredning om Bure- Ätten, I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av comendör - Capten Carl Ulrik Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivetsommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind -------------------- Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter.
Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.
Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.
Källa www.falebure.se -------------------- Skissade ett kloster och började bygga det mitt under det trettionde seklet, under konung den läspes tid, vid år 1250. Det heter att Herse gick med silverskenor och silverbälte. Var en mycket god säljägare. Under en vistelse i Lövånger blev han mördad av Kåsböleborna. Mördarna steglades på avrättningsplatsen på Kallholmen. Herse var hövitsman i Norrland och var en mäkta lärd och vis man. Han kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes vid Lövångers Kyrka. Mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på Kallholmen.
Herse Fahlesson Bure ärvde stor rikedom och heder efter sin fader. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
EL:Han ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken 1210. Hövitsman i Nordlande-levet år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man varför han kallades "abboten i Bure". Gick med silverskenor och silverbälte . Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden till brölopp och begravdes i Lövånger eller Lötångers kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar blev steglade på Kallholmen. Han skall ha börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure å-mynne.
Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå sn, enligt Johan Bureus släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antaletättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge - Herses påstådde far- och Fale hin gamle, hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
-------------------- Anlade munkekloster på en holme i Bura å ( Lövångers sn). -------------------- -------------------- Herse Eriksson (taulusta 4. Isä: Erik Tordsson)
Ska ha levat 1130-1148 i kung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider. http://www.ohrnell.net/bureatten.htm
1. puoliso ????
Lapset: 1) Fale Hin Gamle (katso taulu 6)
-------------------- Herser Ericsson 1130/1148 Levde under Kung Rangvald och Sverker den äldres tid -------------------- Noteringar VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Nionde Generationen ) Bureå, en historisk guide.
Källor
1) Johansson, Eric
-------------------- är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.
De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.
Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.
Här har en generation av Bureätten om vilken ingenting nämnts gått förlorad både i sägen och i historia
Källa www.falebure.se -------------------- Gifte och barn Ätte Olofsdotter. Ansedel Född 1340 i Selånger/AC. Gift
Olof Hersesson. Ansedel Född omkring 1370 i Skellefteå/AC.
Fale Hersesson Bure. Ansedel Född omkring 1371 i Skellefteå lfs/AC.
Mats Hersesson Bure. Ansedel Född 1375 i Skellefteå lfs/AC.
-------------------- Höfvidsman i Norrland. Levat omkring 1270. Han ärvde mycket heder och rikedom efter sin fader. Han bodde på Bure i Selångersamt gick klädd med sölfskenor och sölfbälte (sölf=silver). Han började anlägga Bure munkekloster på en holme i Bure åminne i Medelpad. "Gemenligen kallades han Abboten i Bure"och han var en vis och lärd man. God säljägare. Han flyttade norrut och grundade byn Bureå. Herse blev slutligen "försåtligen bjuden till bröllops" och då mördad av Kåsböleborna (kallades Kåsar) samt begraven i Löfångers kyrka. Mördarna steglades vid avrättningsplatsen på Kallholmen.
Se tex http://www.kalle.mbps.se/GENAOLOGI/Hallgren2/n4320.htm -------------------- Ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med alla sin fars rikedomar Gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Hersebörjade bygga klostret i Bure Han var mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure Herse Falesson Bure blev mördat då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och han begravdes i Lövångers Kyrka Mandråparna blev steglade på Kallholmen
--------------------
http://www.cweden.com/genealogy/cw/p6cf0fdb6.html
--------------------
http://familjenbostrom.se/genealogi/bure/
--------------------
Herse Fahlesson Bure
Hövitsman i Norrland. Was about 35 years.
Born: about 1350 Skön, Ångermanland 1)
Buried: 1385 Lövånger Kyrka 2)
Dead: 1385 Lövånger 2)
--------------------------------------------------------------------------------
Family with N Olofsdotter Ätte (- 1385)
Marriage: 1380 Skön sn, Västernorrland 1)
Children:
Olof Hersesson Bure (1380 - 1460)
Fale Hersesson (1384 - )
Matts Hersesson
Herse Hersesson
--------------------------------------------------------------------------------
Notes
Skissade ett kloster och började bygga det mitt under det trettionde
seklet, under konung den läspes tid, vid år 1250. Det heter att Herse
gick med silverskenor och silverbälte. Var en mycket god säljägare.
Under en vistelse i Lövånger blev han mördad av Kåsböleborna. Mördarna
steglades på avrättningsplatsen på Kallholmen.
Herse var hövitsman i Norrland och var en mäkta lärd och vis man. Han kallades "Abboten i Bure" och gick med silverskenor och silverbälte. Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes vid Lövångers Kyrka. Mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på Kallholmen.
Herse Fahlesson Bure ärvde stor rikedom och heder efter sin fader. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure". Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
EL:Han ärvde hela rikedomen efter sin fader och bodde på sin faders gård Bure i Selångers socken 1210. Hövitsman i Nordlande-levet år 1270. Han var en mäkta lärd och vis man varför han kallades "abboten i Bure". Gick med silverskenor och silverbälte . Han blev mördad då han falskeligen blev bjuden till brölopp och begravdes i Lövånger eller Lötångers kyrka. Mandråparna som kallades Kåsar blev steglade på Kallholmen. Han skall ha börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure å-mynne.
Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå sn, enligt Johan Bureus släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antaletättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Fale hin unge - Herses påstådde far- och Fale hin gamle, hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
--------------------------------------------------------------------------------
Sources
1) Jonas Bureus bok X36 s. A k.1/2
2) Jonas Bureus bok X36 k.1/2
<< Start page
--------------------------------------------------------------------------------
Created by MinSläkt 3.3, Licensed to: Jan Fredman
http://www.fredman.eu/en/ancestry.se/html_jf_morfar/p72fa7a2c.html
--------------------
Hövitsman Herse Fahlesson Bure
Blev högst 37 år.
Far: Fale (Fartegn Unge) Bure d.y, (1320 - 1402)
Mor: Ingeborg (1325 - )
Född: 1350 Birsta, Skön
Död: 1387 Bureå
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Ingrid (Jätte) Olofsdotter (1355 - 1385)
Vigsel: 1375 Bureå
Barn:
Olof (Gamle Olof) Hersesson (1380 - 1460)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Herse omnämns som en lojal och vis man. Han blev Hövitsman i Norrland.Han mördades när han var på ett bröllop och är begravd vid Lövånger kyrka.
"Herse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad. Herse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man, som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. Efter hans död ska sönerna Olav och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod.Han var gift med en dotter till Olof Dahlkarl Jätte."
<< Startsida
--------------------------------------------------------------------------------
Skapad av MinSläkt 3.6, Programmet tillhör: Stig Sandström
http://medlem.spray.se/stig_sandstrom/p7efe6c6f.html
Note: Ho?vitsman i Nordlandet.
Levde a?r 1270.
Data Changed:
Date: 21 JAN 2009
Time: 02:59:46
Note: http://www.bostream.nu/erik.martin.slakt/p1558ae2c.html:
ska ha levat under Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gambles tider c:a 1130 - 1148, d.1156.
Data Changed:
Date: 03 NOV 2010
Time: 08:05:03
Note: ska ha levat under Ragnvald Knappho?vdes och Sverker den Gambles tider c:a 1130 - 1148, d.1156.
Data Changed:
Date: 03 NOV 2010
Time: 08:05:03
Note: Ulrika Paulssons hemsida:
Ärvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha gått omkring med silverskenor och silverbälte. Var en vis och lärd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha påbörjat Bure Munkekloster på en holme i Bura åmynning i Medelpad. Flyttade upp och grundlade byn Bureå.
Blev enligt uppgift mördad då han falskeligen blev bjuden på bröllop, och begravdes i (?), men mandråparna, som kallades kåsar, blev steglade på (Kallholmen, Rallholmen?)
Urban Sikeberg:
Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på
både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå,
enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är en av
Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen
räknas i hundratusental flera gånger om.
Fale hin unge (Herses påstådde far) och Fale hin gamle hör lika lite
som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. Och eftersom Fale
hin unge inte på något sätt kunnat knytas till den ursprungliga
Buretraditionen, faller med nödvändighet också dennes historiske
motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Data Changed:
Date: 26 JAN 2009
Time: 04:27:02
Note: Ka?lla;Bure Sla?kten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Nionde Generationen )
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:35
Note: Ka?lla: Ulrika Paulssons hemsida
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:54
Note: Den sa? kallade Burea?tten - egentligen en beteckning pa? avkomlingar pa?
ba?de mans- och kvinnosidan fra?n en Herse i Bure(a?) i Skelleftea?,
enligt Johan Bures sla?ktkro?nika fra?n a?ren kring 1600 - a?r en av
Sveriges mest mytomspunna sla?kter. Antalet a?ttlingar kan antagligen
ra?knas i hundratusental flera ga?nger om.
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:54
Note: Fale hin unge (Herses pa?sta?dde far) och Fale hin gamle ho?r lika lite
som Tor och Oden hemma i na?gon serio?s sla?kttavla. Och eftersom Fale
hin unge inte pa? na?got sa?tt kunnat knytas till den ursprungliga
Buretraditionen, faller med no?dva?ndighet ocksa? dennes historiske
motsvarighet, Farthæghn Unge, bort ur Buregenealogien.
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:54
Note: Ka?lla: Urban Sikeberg
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:54
Note: Herse Falesson a?rvde hela rikedomen efter sin fader och bodde pa? sin faders ga?rd Birsta
210.
Han var Ho?vitsman fo?r Norrland.
Han fa?rdigsta?llde bure Slott till sin fars minne ( Senare ombyggd till sako?ns Kyrka
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:35
Note: ( Byrestad ) i Sko?n Socken 1
Han var en rik, ma?ktig och va?lfo?rtja?nt man om hvilken bedrifter ej na?mnes na?got. Levde omkring 1180
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:35
Note: A?rvde stor rikedom av sin far. Uppges enligt Bureaus ha ga?tt omkring med silverskenor och silverba?lte. Var en vis och la?rd man som kallades "Abboten i Bure" Skall ha pa?bo?rjat Bure Munkekloster pa? en holme i Bura a?mynning iMedelpad. Flyttade upp och grundlade byn Burea?.
Blev enligt uppgift mo?rdad da? han falskeligen blev bjuden pa? bro?llop, och begravdes i (?), men mandra?parna, som kallades ka?sar, blev steglade pa? (Kallholmen, Rallholmen?)
Data Changed:
Date: 22 DEC 2009
Time: 04:05:54
Note: #N6000000000584040222

Record File Number

Record File Number: geni:6000000001144973002

Submitter

Submitter: @I1237539@

Object

Object:
Format: text/html
File: http://www.geni.com/photo/view?photo_id=6000000008743295201
Object:
Format: image/jpeg
File: http://photos.geni.com/p10/8072/1359/53444837f57c18e1/rup36dew_large.jpg
Object:
Format: text/html
File: http://www.geni.com/photo/view?photo_id=6000000011930583331
Object:
Format: image/jpeg
File: http://photos.geni.com/p13/57/b5/67/60/53444838b3764123/24_large.jpg
Object:
Format: text/html
File: http://www.geni.com/photo/view?photo_id=6000000010837544229
Object:
Format: image/jpeg
File: http://photos.geni.com/p12/6a/92/4d/e3/53444838724fcd25/vug65map_largeBURE_large.jpg
Object:
Format: text/html
File: http://www.geni.com/photo/view?photo_id=6000000003143653292
Object:
Format: image/pjpeg
File: http://photos.geni.com/p6/7188/1629/53444836a7b857ac/Selangerstenen_2_1__t2_1__large.jpg
Object:
Format: text/html
File: http://www.geni.com/photo/view?photo_id=5432097988580010354
Object:
Format:
File: http://photos.geni.com/p2/9672/9631/4b62b057126ce972/mar68hey_large.jpg

Data Changed

Data Changed:
Date: 26 JUL 2011
Time: 01:45:27

Prior to import, this record was last changed 01:45:27 26 JUL 2011.

Sources

  • WikiTree profile Falesson Bure-5 created through the import of HelenasAncestors_14-Aug-2011.ged on Aug 20, 2011 by Eero Gustaf Ignatius. See the Bure-5 Changes page for the details of edits by Eero Gustaf and others.

Notes

No NOTE record found with id N6000000000584040222.










Searching for someone else?
First: Last:

Do you have a GEDCOM? Register as a guest to have every name in your tree searched. It's free (like everything on WikiTree).

DNA
No known carriers of Herse's Y-chromosome or his mother's mitochondrial DNA have taken yDNA or mtDNA tests.

If you have taken a DNA test for genealogy please login and enter it.



Collaboration

There are no public comments yet.