no image

Birgitta Birgersdotter (abt. 1303 - 1373)

Privacy Level: Open (White)
Birgitta "Heliga Birgitta" Birgersdotter
Born about in Finsta, Skedevid, Östergotland, Swedenmap [uncertain]
Ancestors ancestors
Wife of — married [date unknown] [location unknown]
Descendants descendants
Died in Rome, Papal States, Italymap
Profile last modified | Created 16 Jul 2011
This page has been accessed 445 times.

Categories: Sweden Project Pre-1500 Needs Work | House of Finsta | Sweden Project.

Swedish Flag
Birgitta Birgersdotter is Swedish.
Join: Sweden Project
Discuss: sweden

Biography

Birgitta Birgersdotter, kom att kallas Heliga Birgitta, utanför Sverige även känd som Furstinnan av Närke

När hon var ca 12 år gammal dog hennes mor och en tid därefter bodde hon hos sin moster [Bengtsdotter-705 |Katarina Bengtsdotter] på Aspanäs vid sjön Sommen i Östergötland.

I sept. 1316 blev hon vid 13 års ålder bortgift med den adertonårige Ulv Gudmarsson, samtidigt trolovades hennes syster med Ulvs broder Magnus. Ulv/Ulf var riddare och (från 1330) lagman i Närke, riksråd (från 1335), dog 1344-02-12. Son till lagmannen i Västergötland Gudmar Magnusson, som i skölden förde ett lejonhuvud, vilket av Ulv sedermera utbyttes mot ett upprättstående lejon i snedstyckad sköld. [1]

Det sägs att hon lyckades övertala sin make att de första åren leva i avhållsamhet och det första av deras åtta barn verkar födas först ca 1319. Barn:

  • Märta född ca 1319-20
  • Karl Ulfsson till Ulvåsa. Död i Neapel.
  • Birger, dubbad till Riddare av den Heliga graven av Jerusalem under vistelsen i Det heliga landet.
  • Katarina, Katarina av Vadstena född 1331, abbedissa i Vadstena.
  • Bengt. Död i ung ålder och begravdes i Alvastra.
  • Gudmar Död i ung ålder i Stockholm.
  • Ingeborg Ulfsdotter. Nunna i Riseberga kloster.
  • Cecilia Ulfsdotter, inskrevs till Skänninge kloster men giftes senare med Lars Sunesson.

Det sägs att hon redan som barn såg syner och det verkar också som religion och fromhet varit en tradition bland hennes förfäder. Enligt sägnen flera släktled vallfärdat till Jerusalem. Om hennes broder Israel finnas berättelser, som tyda på svärmisk fromhet, särskilt att han före sin död låtit bära sig upp i templet, där han fäste en guldring på bilden av jungfru Maria och så vigde sig till hennes brudgum.[1]

Även hon och maken företog vallfärder. Man känner till att de 1341 till S:t Jakob i Compostela. På återvägen insjuknade Ulv i den nordfranska staden Arras så svårt, att fara för livet förelåg. Vid detta tillfälle skall B., enligt vittnesbörd i hennes skrifter, hava fått en uppenbarelse, att hennes man ej skulle dö. Efter återkomsten till Sverige var emellertid hans hälsa bruten, och han dog 12 febr. 1344. [1]

Efter makens död skall hennes visioner i vaket tillstånd bli "klarare och talrikare" och hon bosatte sig i ett hus som tillhörde Alvastra klosters byggnadskomplex. Underpriorn i klostret Peter Olovsson (Petrus Olavi) blev Birgittas sekreterare, och han blev hennes trogne följeslagare och medhjälpare under hela hennes liv. Längre fram avlöstes han någon gång av en annan Peter Olovsson, föreståndare för Helgeandshuset i Skänninge med titeln »magister». Denne magister Peter blev hennes själasörjare efter magister Mattias.[1]

För undersökning av äktheten av B:s uppenbarelser tillsattes en kommission med ärkebiskop Hemming Nilsson som huvudman, och den kom fram till ett för Birgitta gynnsamt resultat, "ehuru full enighet troligen icke nåtts".

Birgitta hade redan före mannens död umgåtts med tanken på en klosterstiftelse. Konungen donerade efter undersökningen Vadstena kungsgård till klostret. Birgitta hade påbörjat sin klosterstiftelse i Vadstena utan att ha avvaktat påvens bekräftelse, om vilken hon naturligtvis varit övertygad att få. Men hon vägrades tillstånd eftersom konciliet i Lyon (1274) hade förbjudit bildandet av nya ordnar. Konungen drog sig tillbaka, och klosterfolket drivs bort med våld.

Hon ger dock inte upp utan försökte övertala konungen till en pilgrimsfärd till påven för att förmå denne ge den önskade stadfästelsen. Då även detta misslyckades, får hon en uppenbarelse att bege sig till Rom för att där avvakta påvens återvändande från Avignon till kyrkans huvudsäte, varvid samtidigt bekräftelse på ordensregeln skulle givas. Hon lämnade Sverige år 1349 och påbörjade sin resa till Rom.

Under jubelåret 1350 anlände hennes dotter Katarina, som lämnat sin make och under en manlig frändes skydd företagit den långa och farliga resan till Rom. Hennes make avlider och Katarina stannade kvar hos modern för dennas återstående liv.

1370 fick Birgitta bekräftelse på sin orden, dock inte i den form hon önskat. Hon måste nöja sig med att få anlägga ett manligt och ett kvinnligt kloster i Vadstena och hennes orden blev en av de många (bl. a. Dominikanorden), som inrymts under den s. k. Augustinus' regel. Den 5 aug, 1370 utfärdades en bulla härom. Den definitiva stadfästelsen av »S: t Augustini Frälsarorden», som är den förkortade officiella benämningen, utfärdades först efter Birgittas död av Urban VII.

1372 gjorde Birgitta en pilgrimsfärd till det heliga landet och återkom till Rom i början av 1373.

Under resans gång hade hon fått feber och hälsan var inte den bästa, hon avlider i Rom den 23 juli 1373. Begravningen ägde rum under stora högtidligheter, och kistan nedsattes tillsvidare i en kyrka, till dess lägenhet gavs att frakta den till Vadstena, där en klosterkyrka börjat uppföras 1369. Vänstra armen och några benskärvor behölls i Rom som reliker. I slutet av 1373 påbörjades färden till Sverige, man anlände Vadstena 5 juli 1374.

Själva kanonisationsprocessen började 15 dec. 1378, då påven tillsatte en kommitté av fyra kardinaler för att granska de samlade urkunderna och leda nya undersökningar, dessa avslutades i aug. 1380.

Birgittas helgonförklaring kom dock till stånd först efter energiska påtryckningar från Norden, genom skrivelser från drottning Margareta, från riksråd och biskopar. Efter en förnyad undersökning 1391 kom äntligen kanonisationen till stånd 7 okt. 1391.


Note

Note: Änka, Bekännare
Född 1303, Uppland
Död 23 juli 1373, Rom, Kyrkostaten
Vördas inom Romersk-katolska kyrkan
Helgonförklarad 7 oktober 1391, Rom av Bonifatius IX
Helgedom Vadstena klosterkyrka
Helgondag: 23 juli
Attribut: Klädd som abbedissa; bok, pilgrimsstav
Skyddshelgon för Europa, Sverige; änkor
Både genom sina föräldrar och genom sin make Ulf Gudmarsson hörde hon till de politiskt ledande kretsarna i det medeltida Sverige. Hennes morfar var kusin till Magnus Ladulås så genom sin mor var Birgitta släkt med kungafamiljen.
Födelseort och barndom
Heliga Birgitta föddes omkring 1303, enligt en långt senare och sannolikt felaktig tradition på Finsta gård, väster om Norrtälje i Uppland. Finsta var sätesgård för Finstaätten och ägdes tidvis (dock inte vid tiden för Birgittas födelse) av hennes far Birger Petersson, Upplands lagman.[1]
Livet i Sverige
Redan som barn såg Birgitta visioner. En gång såg hon jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. En annan gång såg hon framför sig hur Kristus pinades och dog på korset. Båda dessa teman, den innerliga Mariafromheten och meditationen över Kristi lidande, kom att prägla hela Birgittas liv.
När Birgitta var i tolvårsåldern dog hennes mor. Hennes far ansåg att han inte klarade av att själv ge henne den uppfostran som anstod en flicka i hennes ställning så han sände henne till sin svägerska Katarina Bengtsdotter på Aspanäs vid sjön Sommen i Östergötland.
Några år senare, vid omkring tretton års ålder, giftes hon mot sin vilja bort med den artonårige Ulf Gudmarsson. Hon ville säkert hellre leva som jungfru och lyckades också övertala sin make att de första åren leva i avhållsamhet, men därefter födde hon åtta barn. Makarna bodde under dessa år på Ulfåsa vid sjön Boren i Östergötland.
Birgittas fromhet kom på många sätt att prägla även maken Ulf. Bland annat företog makarna tillsammans pilgrimsfärder till Nidaros och till Santiago de Compostela. På vägen hem från Spanien, i den franska staden Arras, insjuknar Ulf. När läget var som svårast uppenbarade sig det franska nationalhelgonet Sankt Denis för Birgitta och lovade att maken inte ska dö.
Väl hemma bosatte sig Birgitta och Ulf vid Alvastra kloster, där Ulf dog år 1344 (eller eventuellt år 1346). Birgitta lät sin vigselring falla i Ulfs grav och fördelade sina egendomar till arvingarna och till fattiga för att själv leva enkelt i anslutning till klostret i Alvastra. Antalet uppenbarelser tilltog. Hon kände sig kallad att vara 'Kristi brud och språkrör'.
Birgitta stod kungaparet Magnus Eriksson och Blanka av Namur nära, en bekantskap som hon lönade illa. Birgitta upptäckte t ex att drottningen fört med sig en elfenbensask med ett antal reliker, bl a efter Ludvig den helige. Asken hade dock ställts undan. Birgitta fick då höra en inre röst säga: ”Se hur Guds skatt, som vördas i himmelen, föraktas på jorden!” I ständiga uppenbarelser smädade Birgitta paret, bl a antyds Magnus Erikssons påstådda homosexualitet (Magnus Smek).[3] Många av de falska beskyllningarna mot drottning Blanka om giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson) återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser.
En tidig kritikerröst till Birgitta kom med Martin Luther, som kallade henne för ”die Tolle Brigit” (den galna Birgitta). Bland reformationsbiskoparna i Sverige fanns nedlåtande tonfall mot Birgitta. I Svensk krönika kallar Olaus Petri hennes uppenbarelser för ”dagdrömmar.” Drottning Kristina konstaterade att hon ”hellre ville räknas bland de vettiga än bland de heliga”.
Livet i Rom
Birgitta begav sig 1349 till Rom. Syftet var att delta i firandet av jubelåret 1350 och att få tillstånd av påven att grunda en ny klosterorden. Problemet var bara att påven sedan 1309 residerade i den franska staden Avignon samt att kyrkan förbjudit inrättandet av fler ordnar.
I Rom fick hon först bo i ett palats nära basilikan San Lorenzo in Damaso. I Rom drog hon sig inte för att säga vad hon ansåg om det andliga förfallet där, något både kardinaler och vanligt folk fick erfara. Dessutom ägnade hon sin tid åt att skriva till påven i Avignon och kräva att han skulle flytta tillbaka. Sin vardag ägnade hon åt att gå runt i kyrkorna för att be vid helgonens gravar. Vid kyrkan San Lorenzo in Panisperna på Viminalen bad hon ofta förbipasserande om allmosor till de behövande. Hon gjorde också flera pilgrimsresor till bl.a. Assisi, Farfa, Neapel och södra Italien.
År 1368 inträffade det osannolika. Påven Urban V återvände till Rom och den 21 oktober möttes han och kejsar Karl IV av Österrike i staden. Birgitta kunde lämna sin ordensregel till påven som mottog den för granskning. 1370–-08-–05 blev den godkänd i en reviderad version som Birgitta troligen inte var särskilt nöjd med.
År 1371, vid sextioåtta års ålder, påbörjade hon en vallfärd till det Heliga landet. Vägen gick via Neapel och Cypern. I Neapel dog hennes son Karl som vållat henne mycket bekymmer. Sonens öde verkar ha tagit Birgitta hårt, men senare fick hon en uppenbarelse som intygade att han förlåtits tack vare hennes böner och tårar.
När hon återkom till Rom våren 1373 var hon försvagad av sjukdom, och den 23 juli avled hon i sin bostad vid nuvarande Piazza Farnese. På hennes egen befallning fördes hennes kvarlevor tillbaka till Sverige och Vadstena efter att ha begravts i kyrkan San Lorenzo in Panisperna. 1377 gav Birgittas själasörjare och vän biskopen Alfonso av Jaén ut den första upplagan av hennes Himmelska uppenbarelser.1378 skedde ett förnyat godkännande av hennes ordensregel och 1384 kunde klostret i Vadstena invigas.
Processen för att kanonisera Birgitta inleddes 1377 och avslutades 1391 med att Birgitta helgonförklarades av påven Bonifatius IX. År 1999 upphöjdes heliga Birgitta tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein till skyddshelgon för Europa.
I Sverige föranstaltade ärkebiskopen Jakob Ulvsson år 1470 om att den heliga Birgittas fest skulle firas över hela riket. En tidigare ärkebiskop, Birger Gregersson, hade författat ett officium under sina vistelser på Biskops-Arnö i slutet av 1370-talet.
Barn
Märta Ulfsdotter född ca 1319-20
Karl Ulfsson till Ulvåsa. Död i Neapel.
Birger Ulfsson, dubbad till Riddare av den Heliga graven av Jerusalem under vistelsen i Det heliga landet.
Katarina Ulfsdotter, Katarina av Vadstena född 1331, abbedissa i Vadstena.
Bengt Ulfsson. Död i ung ålder och begravdes i Alvastra.
Gudmar Ulfsson. Död i ung ålder i Stockholm.
Ingeborg Ulfsdotter. Nunna i Riseberga kloster.
Cecilia Ulfsdotter, inskrevs till Skänninge kloster men giftes senare med Lars Sunesson.

Sources

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Svenskt biografiskt lexikon, Birgitta Birgersdotter, (art av R. Steffen.), hämtad 2018-05-06.


See also:




More Genealogy Tools



Sponsored Search




Search
Searching for someone else?
First: Last:

DNA
No known carriers of Birgitta's mitochondrial DNA have taken an mtDNA test.

Have you taken a DNA test for genealogy? If so, login to add it. If not, see our friends at Ancestry DNA.



Collaboration

On 14 Aug 2017 at 11:17 GMT C (Sälgö) S wrote:

.

On 12 Jun 2016 at 18:19 GMT Lena (Johansson) Svensson wrote:

Birgirsdatter-1 and Birgersdotter-20 appear to represent the same person because: both are Bridget of Sweden (Saint Birgitta, den heliga Birgitta), wife of Ulf Gudmarsson.

On 1 Nov 2013 at 07:22 GMT Sheri (Petersen) Sturm wrote:



Birgitta is 31 degrees from Rosa Parks, 30 degrees from Anne Tichborne and 16 degrees from Victoria of the United Kingdom of Great Britain and Ireland on our single family tree. Login to find your connection.

B  >  Birgersdotter  >  Birgitta Birgersdotter