Mats Simonsson (abt. 1600)

Born about 1600 in Sången, Hällefors (T), Sverige

Descendants

Died [date unknown] in Sången, Hällefors (T), Sverige

Problems/Questions Profile manager: Britt-Marie Sohlström [send private message]

Biography

"Omkr. år 1590 upptog Simon Finne ett nybygge vid sjön Sången på en höjd väster om sjön. Simon skattlades 1610. Efter hans död skiftades Sången, som hemmanet kallades, mellan fyra bröder Simonsson. Två av bröderna Göran och Bertil upptog 1623 Käxtjärn, medan Erik och Mats stannade vid Sången. Alla bröderna blev sedermera bergsmän. Göran upptäckte Hällefors silvergruvor och blev omkr. 1640 tillika med Bertil nämndeman vid häradstinget i Grythyttan. Typiskt är att det nybygge som någon upptagit sedermera delades mellan hans söner. En eller två kunde stanna på hemmanet efter fadern, men fanns flera söner, fick de övriga bege sig till annan ort för att röja och bygga hus." ^[1]

"Trakten kring Helleforsen var före år 1590 en obebodd ödemark, som tillhörde Noraskoga sockens utmarker. Den förste nybyggaren i området var finnen Simon, som omkring 1590 upptog ett torp vid sjön Sången. Han var en av många finnar, som lockades av löftet om 6-7 års skattefrihet vid nyodling på Kronans marker. Femtonhundratalets sista decennier var en mörk tid för Finlands bondebefolkning. Många byar var ödelagda efter ryssarnas härjningar och de bönder, som skonats klagade över den behandling den hatade ståthållaren Klas Fleming och hans fogdar utsatte dem för. Dessa missförhållanden kan ha varit en orsak till att många finnar utvandrade till Sverige, men en mera betydande orsak var nog överbefolkningen i Savolax-området, som gjorde att möjligheterna att försörja sig på svedjebruk begränsades. De som utvandrat möttes i Bergslagen av ett landskap, som påminde om deras hembygd och av en skog, som var väl lämpad för det svedjebruk de lärt sig i hemlandet. Fiskrika sjöar och viltrika skogar sörjde för att de ej behövde svälta, men levnadsförhållandena var primitiva och med största sannolikhet många gånger mycket svåra att uthärda. Simons fosterbygd är för oss obekant. Han fick, som alla andra finska kolonisatörer ett svenskt efternamn. Präster och ämbetsmän hade svårt att stava och uttala de finska namnen, varför de inflyttade i kyrkböcker och mantalslängder efter förnamnet ofta fick epitetet 'Finne', som fick utgöra efternamnet. Den andra generationen kunde få faderns förnamn med tillägget - son. Simon kallas i bodelningshandlingar från 1620-talet för Simon Jacobsson, vilket kanske antyder, att han var född i Sverige av invandrande föräldrar. Nybygget i Sången skattade år 1610. Av nedanstående utdrag ur mantalslängder och ur längder på Elfborgs lösen framgår, att Simon sannolikt dog ett par år senare. I utdragen nämns 'Wermelandz Bergslag', vilket beror på att Svartälven från år 1597 till 1633, då Grythytte församling bildades, utgjorde gränsen mellan Fernebo och Noraskoga socknar. Sången tillhörde under dessa 36 år Värmlands bergslag, men återfördes år 1633 till nuvarande Örebro län. I 'Mantal samt unge personer intill 12 år gamble på Wermlandz Bergslag' 1610-1611 förekommer under rubriken 'Finnarne' 'Sången: Simon, dräng, piga:' /- - -/ Simon hade fyra söner, Matts, Erik, Bertil och Göran, ingen av dem finns angiven i längden, varför man kan anta, att de ej uppnått 12 års ålder. I längdena på Elfsborgs lösen år 1613 upptas under rubriken 'torpare' en änka i Sången, som sannolikt är Simons efterlämnade hustru. Huvudrubriken lyder: 'Mantalet på Bergzmennenen uthi Wermelandz Bergslagh, samt theras höttedelar item drengar och pigor hos huar och Enn som effterfylghe'. I slutet bland torparna nämns: 'Enkian i Sången /1/, drengh /1/.' Det förefaller sannolikt att Simon dött år 1612. Delning av hemmanet i Sången skedde först på 1620-talet, vilket troligen berodde på att sönerna var minderåriga vid hans död." ^[2]

Sources

1. ↑ Ström, Ernst Ture, Hällefors och Grythytte bergslag från år 1640 till omkring 1700: studier rörande näringsliv och bebyggelse, arbetsliv och arbetare med särskild hänsyn till Hällefors silververk, inst., Diss. Göteborg : Univ.,Lund, 1956 http://libris.kb.se/bib/8075919
2. ↑ Pehrson, Göran, Hällefors i ord och bild, Kultur- och fritidsnämnden, Hällefors, 1989 http://libris.kb.se/bib/864907

• This person was created through the import of Williams_AndersForWikiTree.ged on 07 May 2011.