Fågel Grip

Date: [unknown] [unknown]
Location: [unknown]

Contents 1 In English 1.1 First and only expedition, 1637-1638 2 På svenska 2.1 Första expeditionen, 1637-1638 3 Noteringar

In English

Fågel Grip (Bird Griffin) was one of the two first ships that left Sweden, with destination North America, to found Nya Sverige - New Sweden in 1637-1638. The other ship was Kalmar Nyckel (Key of Kalmar).

Little is known about Fågel Grip, she was build in Netherland and was bought by Sweden in in 1636 or 1637. She only made one journey to New Sweden, as part of the first expedition.

First and only expedition, 1637-1638

On the first expedition to New Sweden there were only sailors, military and personnel aboard the two ships, no women, children or settlers.

Half the crew of the vessels was acquired from the Netherlands and the rest from Sweden. Both captains/masters were both Dutch who had sailed to America before. There were 24 Swedish soldiers on the ships, who were to form the first watch guard of the colony. The ships left Gothenburg's port in November 1637.

It was necessary to sail at this time of year to get into the right winds that would take them across the Atlantic. While on North sea, both ships were encountered by severe November storms, came apart and both vessels were badly injured. Kalmar Nyckel eventually managed to reach the Dutch island of Texel, the largest of the Frisian islands, and there Fågel Grip also showed up, as badly damaged as Kalmar Nyckel.

The ships were repaired, water and supplies were filled, and at the last day of the year 1637 they could finally set sail and cross the Atlantic, heading towards Delaware river.

After four months at sea, they finally reached the destiny at the mouth of the Delaware River on March 23, 1638. The ships sailed into a tributary at the western shore and stopped where the tributary Minquas Kill (today Christina River) met Brännvinskilen (today's Brandywine Creek). The Swedes called the place Paradisudden, Paradise cape. The ships steered into Minquas Kill and anchored where Wilmington is located today. They were the ones who built the first Swedish fort, Fort Christina.

The people onboard the two ships on this first expedition were:

• Peter Minuit, who were to be the governor of New Sweden.
  
• Måns Nilsson Kling, lieutenant, who were to be in charge of the watch guard. He is said to be of Finnish descent.
  
• Andreas Lucassen, native indian interpretor. His last name suggests he was Danish or Norwegian.
  

Before returning to Sweden, Fågel Grip sailed to Jamestown, capital of Virginia but the English governor forbid them to trade. When the ship returned to Fort Christina, there was a released slave from Angola on board.

He was called Antony Black (Antony Svart) and joined the garrison in the fort. He is said to have been a skilled sailor and has previously been a crew member of any Spanish ship. Antony was employed partly because he had experience of tobacco plantations and partly because he was a good sailor and helped navigate the rivers. (According to a report sent to Stockholm, the captain of Fågel Grip, Adrian Jöransen, the captain was suspected of having been engaged in pirating.)

Fågel Grip left New Sweden towards the end of April 1639 and returned to Sweden, her cargo was desirable furs that Minuit bought from the native Indians. She was home in Gothenburg again in six weeks.

På svenska

Fågel Grip var ett av de två skeppen som första gjorde resan till Nordamerika för att anlägga kolonin Nya Sverige 1637-1638. Det andra skeppet var Kalmar Nyckel.

Väldigt lite är känt om Fågel Grip, hon var byggd i Nederländerna och köptes till Sverige 1636 eller 1637. Hon gjorde bara en enda resa till Nya Sverige, hon var del av den allra första expeditionen 1637-1638.

Första expeditionen, 1637-1638

På den första resan fanns bara sjömän, militärer och personal ombord, inga kvinnor och inga nybyggare.

Hälften av besättning var holländska och resten var svenska. Kaptenerna på båda fartygen var holländare som seglat till Nordamerika förut. Ombord fanns även de 24 svenska soldater som värvats, för att under löjtnant Måns Nilsson Kling bilda kolonins första vaktstyrka. De lämnade Göteborgs hamn i november 1637.

Båda skeppen möttes av hårda novemberstormar när de kom ut på Kategatt men det var nödvändigt att segla vid den här tiden på året för att komma in i de rätta vindarna som skulle ta dom över Atlanten. Skeppen kom ifrån varandra och båda fartygen blev illa åtgångna. Kalmar nyckel lyckades till slut ta sig till den holländska ön Texel, den största av de frisiska öarna och där dök även Fågel Grip upp, lika illa åtgången.

Skeppen reparerades, vatten och proviant fylldes på och på årets sista dag 1637 kunde man äntligen lätta ankar och ge sig av över Atlanten med kurs mot Delaware.

Efter fyra månader till sjöss nådde de äntligen destionationen vid Delawareflodens mynning den 23 mars år 1638. Skeppen seglade in i en biflod vid den västra stranden och stannade vid en udde där bifloden Minquas Kill (idag Christina River) mötte Brännvinskilen (dagens Brandywine Creek]. Svenskarna kallade platsen Paradisudden. Skeppen styrde in i bifloden Minquas Kill och ankrade där Wilmington ligger idag. De byggde det första svenska fortet, Fort Christina.

De namngivna personer vi vet var ombord på något av skeppen på den första expeditionen var;

• Peter Minuit, som skulle bli guvernör i Nya Sverige.
  
• Måns Nilsson Kling, löjtnant och ansvarig för militär personal. Han sägs vara finlandsvensk.
  
• Andreas Lucassen, översättare vid förhandlingar med indianerna. Hans efternamn tyder på danskt eller norskt ursprung.
  

Innan Fågel Grip återvände till Sverige seglade hon till Jamestown, huvudstad i Virgina men all svensk byteshandel förbjöds av den engelske guvernören. Enligt en rapport till Stockholm misstänktes kaptenen på Fågel Grip, Adrian Jöransen, för att ha bedrivit kaparverksamhet vid sidan om. Då Fågel Grip återvände till Fort Christina fanns en frigiven slav från Angola ombord. Han kallades Antony Svart och anslöts till garnisonen i fortet. Han sägs ha varit en skicklig sjöman och kan tidigare varit besättningsman på något spanskt fartyg. Antony Svart anställdes dels för att han hade erfarenhet av tobaksodling och dels för att han var en duktig sjöman och hjälpte till att navigera på floderna.

Fågel Grip återvände till Europa lastad med åtråvärda skinn som Minuit köpt av indianerna. Hon var hemma i Göteborg igen på sex veckor.

Noteringar

http://runeberg.org/histbib/3/0216.html nämner att "Minuit på âtervägen, qvarlemnande en del af den ditforda lasten, att användas såsom bytesmedel vid handeln med indianerna, samt 23 man under befäl af löjtnant Måns Kling, den ende svensken som uttryckligen nämnes såsom deltagande i den forsta expeditionen"?), samt Henrik Huyghen, hvilken synes ha varit Minuits svåger eller frände. De båda ledarne, af hvilka den förre synes hafva haft den militära, den senare den ekonomiska delen af' styrelsen sig anförtrodd, ålades att dels bevaka fästningen dels drifva handel med indianerna."