Kriget mot Sigismund 1598-1599

Date: [unknown] [unknown]
Location: [unknown]

Contents 1 Bakgrund 2 Krigets början 3 Slaget vid Stegeborg 4 Slaget vid Stångebro 5 Sverige vinner 6 Källor

Bakgrund

Sigismund blev kung av Polen 1587 och 1592 ärver han den svenska kronan efter sin far Johan III. Sigismund är katolik, vilket ogillas i Sverige, och hans farbror hertig Karl vill ha kronan för egen del. Både Polen och Sverige har intressen i Estland så när Polen kräver att Sigismund skall se till så att Sverige ger upp den mark landet har i Estland till Polens fördel ställs han inför en svår situation då han lovat Sverige att det inte skall behöva avstå från några landområden.

Karl kallar till Riksdag i Arboga 1597 och går då emot Sigismunds order att inte sammankalla riksdagen utan hans tillåtelse. Därefter tar Karl över Kalmar och Älvsborg, samt startar en expedition till Finland.

Krigets början

I februari 1598 bestämmer sig Sigismund för att gå mot Sverige och samlar en arme på 5000 man. Hans närmsta män har rådit honom att samla minst en dubbelt så stor arme. Han ber Danmark om assistans men nekas. Män skickas till Sverige för att be bondefolket om stöd men de är lojala mot Karl, den siste av Gustav Vasas söner. Sigismund avreser mot Sverige 22 juli och anländer vid Avaskär den 30:e. Han intar Kalmar efter att ha stött på milt motstånd.

Slaget vid Stegeborg

Sigismund och hans arme lämnar Kalmar 11 augusti för att ta sig mot Stegeborg i Östergötland. Samtidigt har den finska flottan anlänt norr om Stockholm och Karl bestämmer sig för att ta itu med den först. Den finske kommendanten, Stålarm, har fått order att inte ge sig in i strid och avseglar mot Finland. Flera av hans skepp tas tillfånga av den svenska flottan och Karl kan åter vända mot Kalmar. Stockholm intas av polackerna i Karls frånvaro.

Sigismunds flotta splittras under en storm på väg mot Stegeborg och han är mycket sårbar när han anländer där 22 augusti. Han lyckas samla ihop 24 av de förlorade skeppen och nyheten om att Älvsborgs och Gullbergs fästningar har gått över till hans sida, samt Västra Götaland och Smålands kavalleri regimenten. Karl har nått Linköping.

Karl lämnar Linköping och slår läger vid Mem Tåby socken, nordväst om Stegeborg 28 augusti. Han skicker en parlamentariker för att få svar av Sigismund men denna tas tillfånga och Sigismund ser kravet som ett tecken på att kriget har börjat. Han bestämmer sig för att attackera redan följande dag. På morgonen den 8:e september skickar Karl sina trupper mot Stegeborg men hamnar mellan två polska trupper. Det ser ut som att polackerna håller på att vinna när Sigismund avblåser striden och låter Karl återvända till sitt läger vid Mem. Svenskarna har förlorat 300 män, polackerna 16. Karl överväger att lämna Sverige och låta Sigismund vinna kriget men övertalas av sina närmsta män att fortsätta slåss.

Den svenska flottan har nu nått vattnen utanför Stegeborg och Sigismund ger sig av mot Linköping med sin arme på natten mellan den 20:e och 21:a september. Karl följer efter.

Slaget vid Stångebro

Category: The Battle at Stångebro (1598)

Karl sätter sina trupper på västra sidan av Stångån och Sigismund röjer området mellan Stor- och Lillbron. På morgonen den 25:e står Karls trupper på den östra sidan och Sigismund på den västra. En tjock dimma döljer fienderna för varandra. Karl attackerar polackerna som blir tagna med överraskning tack vare dimman.

Sverige vinner

Polackerna förlorar slaget och Sigismund lämnar landet, men har planer på att återvända. Karl omger Kalmar, Älvsborg och Stockholm och de ger sig en efter en tills kriget är över 1599. Det kom att följas av Det andra kriget mot Polen (1600–1629).

Källor

• Sundberg, Ulf. Sveriges Krig Del 2: 1448-1630. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, 2010. [ ]