no image

Stort och smått i Marias släktforskning

Privacy Level: Public (Green)
Date: [unknown] [unknown]
Location: [unknown]
Surname/tag: fjästad lundholm samzelius ekberg
This page has been accessed 141 times.

Contents

Min släktforskning

Jag började släktforska 2016. Det visade sig att det fanns mer att hitta om vår släkt än vad som redan hade forskats. Bland annat hade flera personer åkt till "Norra Amerika" och försvunnit.

Efter att ha skaffat konto i WikiTree och börjat lägga in mina närmaste släktingar var det en av de försvunna personerna som jag var nyfiken på, nämligen Johan Wilhelm Ekberg (1848-1909). Han var bror till vår förfader Fredrik Ekberg (1847-1893) och allt vi visste var att han hade åkt till Amerika och att han hade gift sig där.

Det gick rätt snabbt att hitta mer om Johan. En av de första saker jag hittade var hans gravsten på webbsidan "find a grave". Jag blev fascinerad av att se var graven fanns på kartan. Mitt i "ingenstans" nära en stor sjö, såg det ut som. Jag minns att jag tänkte: "detta är iallafall ett ställe som jag aldrig någonsin kommer att ha anledning att besöka". Men 2018 i september, stod jag faktiskt där vid hans grav i Cleora tillsammans med två av hans barnbarns barn!

Nu är det 2022 och jag kan knappt överhuvudtaget minnas hur det var att vara nybörjare på släktforskning. Att inte förstå hur man hittar bland Riksarkivets kyrkoarkiv, inte kunna läsa handstilarna i kyrkoböckerna, och inte heller riktigt ha koll på hur man dokumenterar sin forskning.

Allt detta har jag blivit bättre på sedan jag började. Nu har jag matat in en hel del släktingar i WikiTree och börjat förbättra en och annan biografi, så att det i vissa fall finns mer än bara födelse- och dödsuppgifter på deras "WikitTree-sida". Till exempel har jag tränat på att förbättra biografier för farmors mamma Stina (1872-1946) och för hennes svärmor Alma (1857-1944).

Alma (Pettersson) Fjaestad

Nu tänkte jag att jag vill samla lite olika fakta och historier om vad jag hittat i min släktforskning, och börjar här.

Den 9 juli 2016 skaffade jag mitt WikiTree-konto och inom ett par månader hade jag lagt in mina första fyra generationer: mina föräldrar, mor- och farföräldrar, deras föräldrar och nästan alla mina 16 förfäder i nästa generation.

Något senare kom jag fram till en "strategi". Jag skulle lägga till en generation till, och från alla dessa förfäder skulle jag sedan "gå tillbaka" och lägga till alla barn och barnbarn etc fram till "nutid". Detta gjorde jag inte fullt ut, eftersom jag ville undvika att "lägga in" levande personer.

När jag hade klarat av detta kände jag mig ganska klar och tyckte jag hade bra koll på min släkt. Men i kommunikation med mer erfarna forskare, och specifikt när det gäller DNA-släktforskning, så fick jag reda på att det bara var en början. För att räkna ut hur jag är släkt med mina DNA-matcher så krävdes det att komma längre bak i tiden.

Yngsta person som gifter sig

Christina Catharina Larsdotter (1825-1850) som var mamma till Nils Samzelius farfar Anders Gustaf Andersson, gifte sig år 1841 när hon bara var 16 år gammal. När hon dog på Wallersta norrgård i Kumla hade hon två barn, Anders Gustaf, 7 år och Christina Catharina, 5 år. Stina Kajsa själv var bara 25 år gammal. Stina dog av lungsot (TBC).

Innan jag började släktforska trodde jag att folk gifte sig tidigt (som i 18-årsåldern) förr i tiden i Sverige. När jag hade hållt på ett tag insåg jag att nästan ingen i vår släkt gifte sig före 21 år.

Ovanliga namn

Av mamma hade jag hört att vi hade en förfader som heter Dionysius Kopp (c:a 1720-1803). Det är väl ändå ett underligt namn och när jag kom till honom i min väg bakåt i tiden så fick jag se det med egna ögon i böckerna. Dionysius arbetade i Stora Sjötullen, längsta perioden i Karlshamn. Enligt tullens arkiv ska Dionysius vara född i Brahestad (Raahe) i nuvarande Finland. Det finns ingen källa i Brahestad som bevisar detta.

Ett annat namn som inte är så vanligt nuförtiden är Frosten. En av våra förfäder hette Frosten Frostensson (1771-1803). Det är inte helt utrett varifrån han kom, även om han ska vara från Tjällmo utanför Motala.

En förfader hette Gullbrand (Persson) Svarfvare (1696-1744). Han var soldat med soldatnamnet Svarvare.

Ett namn som jag hade svårt att förstå först när jag läste det var namnet Cleophas, eftersom jag aldrig sett det förut. Vår förfader Anders Broman (c:a 1741-1795) hade en dotter Eva Stina som gifte sig med Cleophas Larsson (c:a 1767-1819).

Brott och straff

Lite här och där i släkten har begåtts små och lite större brott. En person som jag hittade när jag hade börjat forska på vår danska släkt var Peder Otthe Sæbye (1758-1810). Peter Otto som namnet även stavas, föddes på Fyn 1758. Han var äldsta barnet, och hade två helsyskon och fick 7 yngre halvsyskon. Peter Otto bodde med sina föräldrar och syskon i Gørlev i västra Själland. Efter att pappan dog flyttade Peter Otto och flera syskon till Köpenhamn. Peter Otto är beskriven som hørkræmmer, det innebär att han hade en affär som sålde lin, hampa, salt, sill, lergods med mera.

1794 gick Peter Otto i konkurs och hans egendom säljs på auktion. Det finns en rättssak om konkursen som inte bara drabbade Peter Otto utan även hans bröder Christian och Andreas och hans svärmor Christine Rogge. Det är inte helt lätt att förstå allt, men det verkar som om Peter Otto har sålt kaffe som inte existerar. Någon gång efter detta flyttar eller kanske flyr Peter Otto och hans fru och dotter till Sverige, där de byter namn till Pettersson.

Efter konkursen såldes Peter Ottos alla egendomar ut på flera auktioner. Allra först såldes hans gård i Köpenhamn. Den låg i närheten av Vesterport i centrala Köpenhamn. Om jag förstått rätt var det en stor gård, den hade åtminstone fyra våningar, källare, innergård och den var försäkrad i stadens brandkassa för 10.000 danska riksdaler. Här låg den, verkar det som.

Peter Ottos yngre bror Christian (1762-1830) var postmästare i Hirschholm norr om Köpenhamn, men fick senare arbete som postmästare och "cancellieraad" i Bergens stad, Norge.

1810 dog Peter Otto, vi har hittat hans bouppteckning, men vet inte riktigt var han dog. Hans bouppteckning hade bara skulder, och hans dotter Anne Marie Christine (Sæbye) Pettersson blev inom ett par år bortgift av sin förmyndare Öfver Auditören Cronquist.

Det finns fortfarande en del mysterier att lösa bland de danska förfäderna och deras familjer. Till exempel vet vi inte var eller när Peter Ottos fru dog.

Resor

Nu när jag skrivit om Peter Otto så vill jag nämna att hans fru, Anne Christine Lundgreen hade en släkt som inte bara stannade i Danmark. Ett par familjemedlemmar dog nämligen i Västindien, på ön S:t Croix, medan den var dansk. Minst ett par av dem, med efternamnet Rogge, var sjökaptener i Det Vestindiske Handelsselskab och förde bland annat kaffe och socker till Danmark.

Några som åkte till Västindien:

En närmare släkting till oss, mormor Brita Samzelius farfar Fredrik Ekberg (1847-1893) var ju också till sjöss, och blev sjökapten. Fredrik seglade bland annat österut och besökte Kina och Java på 1860- och 70-talet. Vi har en del dokumentation om detta i brev som Fredrik skickade till sin fästmö Lotten, och till sin mamma och sina syskon. Fredrik började sin bana som 17-åring med titeln "Jungman", och på en av hans första seglatser kom han ända till Medelhavet. Fredrik dog ung, han var bara 46 år gammal när han blev förgiftad av kolmonoxid när han sov på ångfartyget Falken i Lübecks hamn.

Fredrik Ekberg

Våra "brick walls"

I släktforskningen kallar man de personer som man inte kan komma vidare bakåt från för "brick walls".

Maria Lundeqvist

Vår närmaste "förfader" som är en brick wall, är Maria Sofia (Lundeqvist) Lundholm (1849-1882), Marias farfars farmor. Maria blev bara 33 år gammal, men innan dess hann hon få fem barn. Maria föddes utan kända föräldrar i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.

Maria Lundeqvist

Från att hon var åtminstone två år gammal bodde hon hos en fosterfar, Carl Georg Lundeqvist (1807-1880). Hon hade samma fosterfar ända till hon gifte sig. Hon fick hans efternamn. Han och hans hushållerska (eller kanske sambo) Erica Gustafva Westberg (1817-1900) hade många fosterbarn. En del dog, vissa flyttade vidare och några få, som Maria var hos dem en längre tid.

Carl Georg flyttade väldigt mycket, vissa perioder mer än en gång per år. De hade det fattigt, och när Maria blivit vuxen arbetade hon som sömmerska.

När jag förstått att Maria var fosterbarn under så lång tid hos samma personer så började jag undersöka dem: (Carl Georg Lundeqvist, Erica Gustafva Westberg och fosterbarnen) också för att se om de kanske var släkt på något sätt. Det verkar inte så. Däremot är historien en smula rörig. Carl Georg hade nämligen egna barn med sin fru Hedvig Sofia Klubb, men de blev fosterbarn hos andra familjer. Hedvig Sofia stack från sin man och försvann.

Jag följde alla Carl Georgs syskon också för att se om det var någon av dem som var förälder till Maria, men det verkar inte så heller. Han hade 10 syskon, varav sju blev vuxna. Ingen utom Carl Georg har ättlingar som lever idag.

Axel Pettersson

Vi har flera "brick walls". En till som saknar både mamma och pappa är Axel Ludvig Pettersson (1831-1888). Han föddes även han i Stockholm med okända föräldrar, det var 1831. Enligt födelsedokumentationen ska hans mamma ha varit 27 år gammal.

Lantbrukaren Axel Ludvig Petterson som förvärvade Gångsätra gård 1861. Foto: cirka 1868.

Det är lite speciellt med Axel, han gjorde nämligen karriär väldigt snabbt. Från att vara oäkta barn, till "dränggosse" (en dräng under 18 år gammal), till Inspektor (förman för ett lantbruk), till gårdsägare när han är 32 år gammal.

Vi har en teori att han skulle kunna vara barn till Axel Odelberg. Det baseras mest på att Axel Pettersson arbetar på flera av de gårdar som Axel Odelberg äger, att Axel Odelberg är i rätt ålder, och inte gifter sig förrän efter att Axel Pettersson föddes, och att vi har vissa DNA-träffar som är ättlingar till Axel Odelberg. Men detta är inte slutgiltigt bevisat.

Axel Pettersson hade en snabb karriär, men han och hans fru Hedda hade det nog svårt. De fick 9 barn på 11 år, varav bara det första (Alma) och tredje (Hedda) blev vuxna. Ett och ett halvt år efter att sista barnet föddes, dog hustrun Hedda av lungsot (TBC).

När Axel Pettersson dog ägde han förutom Gångsätra gård på Lidingö även två tomter i centrala Sigtuna. Hittills har vi inte lyckats ta reda på varför eller varifrån han fick dem.

Släktingarna som försvann

Tur nog har vi kunnat hålla reda på alla våra förfäder i de senaste åtminstone sju generationerna, så länge vi vet vem de var alls. Men Marias mormors mormors mormors farfar och hans fru, de försvann faktiskt.

Detta handlar om Gunnar (Mathisson) Munkberg (1749-) och hans fru Bengta Pehrsdotter (1741-). Gunnar var "Ryttare", en soldat till häst. De gifte sig 1773 i Reslöv i Skåne. De fick tre barn, varav Åke och Pernilla överlevde barndomen. Sedan hände det något. När de varit gifta i 22 år, 1795, så gör Gunnar en stämningsansökan. Hans syfte är att få skilsmässa från Bengta, och få lov att gifta om sig. Enligt hans skrivelse så har Bengta dels en smittsam sjukdom, och dels så har de osämja i äktenskapet.

Vad Gunnar inte hade räknat med var att Bengta skulle få möjlighet till att svara på stämningsansökan. Hon får hjälp av prästen. Hon beskyller Gunnar för att ha fått barn med pigan Karna Larsdotter i Storegård 1793. Nu vänder hela ärendet, och det blir till en stämning mot Gunnar och Karna. De blir i slutändan dömda till böter för "enkelt hor", hon 13 Riksdaler 16 skilling, han 26 Riksdaler 32 skilling, och en slant till Torrlösa kyrka.

Varken Gunnar eller Karna hade några pengar. Därför omvandlades straffet till 24 respektive 16 dagars fängelse på Landskrona slott på vatten och bröd. Fängelse på vatten och bröd kunde vara farligt, en del fångar dog.

Gunnar och Karna satt aldrig av sitt straff på Landskrona slott, för de rymde. Varken Gunnar, Karna eller Bengta är "återfunna" i arkiv och register.

Efterlysning Gunnar Munkenberg

Någon som är funnen är dock den lilla pojken som Karna födde 1793. Han hette Per Gunnarsson (1793-1861) och gifte sig senare och fick fyra barn.

Här finns mer information om domstolsärendet: The court case of Gunnar Munkberg





Collaboration


Comments

Leave a message for others who see this profile.
There are no comments yet.
Login to post a comment.