Torpen vid Grufriset / Gruvberget i Norrbärke, Dalarna, Sverige

Date: [unknown] [unknown]
Location: Norrbärke (W), Sverige

1607 utfärdade Carl IX ett brev från ”Wester Sölfwerberget” där han utlovar sex års skattefrihet för dem som ville röja torpställen på kronans mark eller anlägga hyttor.

När kronan sedan gjorde sig av med Väster Silvberg och ägandet därmed gick över i privata händer gjordes inga avtal om vilka rättigheter dessa torpare hade. Det ledde till många tvister långt fram i tiden.

1684 Jorderansakning i Norrbärke den 8 Octob 1684: ^[1]
Wester Silvbergs gårds egor:
Bohren Göran Jeppsson skattlades för 1/8
Grufriset Olof Larsson skattlades för 1/8
Ibm Jonas Hemmingsson skattlades för 1/4
Ibm Erich halvarsson lades för 1/4
Ibm Dawid jacobsson lades för 1/8
Ibm Anders Nilsson i Lille Bråfall lades för 1/8
Ibm Pehr Ersson i Lille Bråfall lades för 1/8
Furbo Skatteegor förhöjes i Skatte för 2ne torpställen kallades Kohlmohren 1/8

Vid tinget 1735 gick man igenom torpen under Västra Silvberg hänvisande till ett brev från landshöfdingen Reuterholm. Var Baron Carl Gustaf Cedercreutz och samtliga torpare under Väster Silvberg närvarande och det redogjordes för vem som uppbrutit torpen ^[2]
1) Svarthyttan 1/8 dehl bebos af Johan Hindersson, hvilken påstod att dess fader fader David Jacobsson i anledning af Konung Carl IX:s åhr 1607 utgifne bref och tillstånd först upptagit Torpet, som allt sedan varit oförskingradt uti dess barns och arfvingars händer, men wisste intet wad åhr det skedt eler huru stor frihet de der på niutit, dock mentes det war af Sal Landshöfdingen Norlind jempte de andra torpen, emellan åhren 1680 och 1690 skattlagt , der mot Lars Grufman berättade som han hade sig af sin fader och farfar hördt, att hwarken detta eller de andra torpen legat af börian under Ludwika Bruk utan när Silfwerbruket, vid den tiden brefet utgavs blev förlagt, skola de som begynt der bygga och bo, uppsatt sin egen Masugn wid Schisshytta, och obehindrat, som andra bergmän, dreifwit sitt jernbruk, af gifwit der af wanligt tionde jembwäl skatt uti kohl, malm och dagswärken med hemmanspengar, som af andra andra hemman uti socknen utgöras. Men i stället för soldathållet haft sin wissa dehl af ägorne under Wäster Silfbergs gård att berga.
2) 1/4 dels hemman ibidem. Åbon Mats Gilliusson som ej heller hade annan underrättelse at gifva, än det fordom Erich Halvarsson som varit dess fars fader fader, sig tillsynt der nedbygdt, och att sedan hwar efter annan besuttit.
3) Bråfallet 1/8 del bebos af Per Andersson, hans fader fader Niels Larsson kommande ifrån Gagnefs socken först opptagit och sedan blifwit af Häradshöfdingen Norlind skattlagd, men brefvet förkommit, vetandes ej heller när det skett.
4) Ibidem 1/8 del innehafwes af Per Persson som derom ej mera vet eller har att säga än dessfaders far fader Erik Andersson warit första upptagaren.
5) Giätturwallen 1/8, åbon Johan Jansson, han ingen annan kundskap, än att det swärfaderns far fader Erik Andersson flyttiat dit ifrån Grufriset, at detta torp upptagit, men skall ej legat under Ludvika Bruk, förr än uti .... Hr Baron och Landshöfdingen Dufwalls tid,
6) Joens Torp 1/4 Åborna Jonas Johansson och Mats Johansson, vilka med varannen oskylte är, och Jons farfaders fader, Stor Hemming, av finsk eller rysk extraction, upptagit torpet uti Konung Carl.... tid, sedan han som byggmästare kommit till Silfvgruvan.
7) Olof Tyressons Torp 1/4 del, hwilken berättas hafwa warit åboens Per Larssons fars far fader, som äger efter sina föräldrar 1/8, men den andre, har igenom skuld kommit under Ludvika Bruk, som Herr Baron Cedercreutz sedan satt honom i händer att bruka.
8) Johan Hans Torp 1/4 del, är först opptagit af ofwan nembda Stor Hemming, som warit fordom Byggmestare wid grufwan, och brukas nu af Anders Matsson, hwilkens swärfader medelst det han skötslat bemält Hemmings syster kommit till halfparten i Tårpet, men sedan öfriga delen besitter första opptagarens dotter sohn Johan Hansson.
9) Olof Larssons Torp 1/8 del, innehafwas af Johan Olofsson, hwilkens far fader Lars Jönsson, som warit en gl soldat, det först opptagit.
10) Mats Anderssons torp 1/4 del, åboen Olof Matsson wisste ej giöra widare besked, än att han wore bemält opptagares arfföda, som ibland de första satt sig der neder.
11) Olof Nilsson Norsk Torp 1/4 del, hwilket för tiden brukas af Erik Olsson, som berättat det warit upptagit af hans morfars fader, Anders Svensson, hwilken gott ut för utskottskarl och död i fält, men änkian där på gift sig med en norsk man, hwilkens afföda Hans nu war.
12) Johan Pärssons 1/4 del, hwilket Lars Grufman som besitter hälften, påstod wara opptagit af dess fader fader, den andra halfparten innehafwer hans broder son Pehr Johnsson, hwar wid Hr Baron Cedercretz berättade att bemälte Per Johansson ägde fulla 1/4 delen, som Lantmätaren funnit wid ägornas afmätande, och hwad Grufman innehade, war af utmarken tillökt och olovligen intaget, som han likväl ej vidare ville tillstå, än vad han med stor kostnad och arbete inom gamla hägnader uppbrutet, som av den stora stenhopar nogsamt skall finna.
13) Olof Anderssons torp 1/4. Åborna Pehr Olsson och Pehr Nilsson Wingalu?, sägandes den förre att dess farfader blivit dit gift med förste upptagarens avföda, men den senare fått det efter sin företrädare uti giftet, Pehr Gulliksson som blivit dit satt av Barnon Cedercreutz, efter avlidne Jacob Olsson, vilken för skuld måste gå därifrån.
14) Kohlmoren 1/4, åbon Lars Samuelsson föregiver dess hustrus förfäder hava genom skiöflande? hit kommit efter förste upptagaren, uppgivandes ett contrakt i original av den 5/2 1665, som Jacob och David Leyell, hwilka den tiden haft Ludvika bruk undre arrende, slutit med torparna under Väster Silfvbergs gård, hvarigenom de befrias från stödjepengar och jodeboksräntan samt tillåtes att idka bergsbruk och .... af Tackjärn, ... 6 ... för wardt skeppund vid hyttan och .... Ludvika bruk, skulle till dem och ingen annan lefverera, gifwandes de och dem lof att bruka cronans skog till grufwed och kohlning ... ...
15) Klementzbo 1/4 dehl, åbon ung Olof Nilsson, hwilken "antegessor matrimonii" uti afte Arrend Fischers tid blifit betrodd att taga emot hemmanet efter Per Larsson som på lika sätt ditkommit sedan Erich Nilsson, som warit förste upptagarens arfvinge, blifvit af Fischer dädanbytt tilll ett annat Hemman i Dagkarlsbo.
16) Pähr Staffanssons 1/4 del, beboes af Anders Johansson, som berättar att dess Farfars far Staffan Andersson, kommit dit för Bruksskräddare, och först upptagit torpet
17) Grufberget 1/4 dehl innehades för tiden av Johan Larsson, hwilkens företrädare i giftet Hans Halfvarsson blifvit af Fischer ditsatt sedan han en tid sjelf brukat, dock med de villkor att han skulle betala gälden efter förre åbon Samuel Nilsson, som ifrån Starbo bytt sig dit, men sedermera sig en så stor skuld ådragit, att intet varit oförborgat, utan bemälte Hans Halfvarsson betalt gälden och fått Fischers köpebref på Hemmanet, som likväl sedan förkommit, skolandes och efter dess utsaga ware dermed lagfaret.
18) Hillbo 1/4 dehl, åbon Per johansson gifte sig dit, men första opptagaren Hillbo Anders sjärdepart Torpet uhi 200 ... giälld, utflyttat sedan på sin ägen jord uhi Lerenbo
19) Ibidem 1/4 dehl, beboods av Per johansson Hillman, hvilkens farfars far Mats Michelsson, war finne ifrån Norrbotten det först upptagit
20) Born 1/8 del, åbonn Anders Nilsson ... Baron och Landshöfding Lorentz B Creutz Fullmakt af den 2/2 1662 för dess fars styvfader Jöran Jeppesson Sadelmakare att bruka till arbete under Kungsgården jemte tillstånd att få uptaga detta torp hvarpå då warande Befallningsman Nils Andersson Milander tillika med andre Gode män honom dervid nedsynt, dock med uttryckt förbehåll, att inga flere måtte inrymma det gamla torpet till skada för i synnerhet mulbetet.
21) Dagkarlsbo 1/4 hwilket Hans Andersson är innehafvare efter sin stamfar Vulgo "Dagkarlen", som varit förste upptagaren, men öfriga delen uti Torpet brukar Samuel Olsson som med Herr Baron Cedercreutz tillstånd tagit förra åbons änka till hustru
22) Laggartorpet 1/4 dels hemman bebos af Hans Jönsson Laggaren, som säger det vara upptaget af hans stamfader Anders Simonsson, hvilkens barn och afföda, det sedan hvar eftrer annan i så lång tid besutit att han intet närmare derom vetat giöra

Bråfall nr 1, Jätturvallen (nr 5 ovan)
Upptaget av sonen till Erik Andersson på Lilla Bråfall nr 2, Anders Ersson

Lilla Bråfall nr 1 (nr 3 ovan) Upptaget av Nils Larsson från Gagnefs socken.

Lilla Bråfall nr 2 (nr 4 ovan)
Upptaget av Erik Andersson bördig från Gubbo, Norrbärke, och brukas senare av hans son Per Ersson. Det bör ha varit Per Erssons son Per Persson som stod vid tinget 1735, men då misstog han sig eller skrivaren missförstod en generation. Erik Andersson var hans farfar.

Grufriset nr 1, Tvistbo (nr 6 ovan)
Uppbrutet av Jonas Hemmingsson, son till Hemming Andersson. Jonas Jansson född 1682 hade Hemming Andersson som farfars far. Hans son Johan Johansson född 1708 gifter sig med Catharina Matsdotter (dotter till Mats Giliusson vars far Gilius Matsson var bördig från Bråfall (Tuna/Silvberg) och hans mor Karin Hansdotter var dotterdotter till Hemming Andersson. (Se Grufriset nr 6) Catharina Matsdotter hade en bror Johan Matsson, och både han och senare hans ättlingar är bosatta i Tvistbo. Det bör vara så att det blivit fel i domboken 1735 ovan, någon Mats Johansson fanns inte 1735, men väl en Johan Matsson.

Grufriset nr 2, Svarthyttan, Erik Halfvards 1/4 hemman (nr 2 ovan)
Upptaget av Erich Halvarsson som var bördig från Persbo i Grangärde och son till Halvard Olofsson där. Erich Halvarssons sonson hette Gilius Matsson, inte att förblanda med hans namne under Grufriset 1 ovan.

Grufriset nr 3 Höksbo, Olof Larssons Torp 1/8 del (nr 9 ovan)
Innehas 1735 av Johan Olofsson Hök

Grufriset nr 4, Svarthyttan (nr 1 ovan)
Upptaget av David Jacobsson (abt.1640-).

Grufriset nr 5, Staffansbo (nr 16 ovan)
Bruksskräddare Staffan Andersson (-abt.1678)

Grufriset nr 6, Backa (nr 8 ovan)
Upptaget av Hemming Andersson. Det är sedan delat i två enheter, en brukas 1735 av Johan Hansson, dotterson till Hemming (genom dottern Kerstin Hemmingsdotter). På denna del bor också Masmästare Gilius Matsson som var bördig från Bråfall (Tuna/Silvberg) och hans hustru Karin Hansdotter samt deras son Mats Giliusson (se vidare Grufriset nr 1)
Den andra brukas av Anders Matsson, om vilken det sägs att hans svärfar skötslat Hemmings syster och därmed kommit till halva torpet (kallas senare Lustigkulla). Denna del är förmodligen Anders Jonssons "Sågmästers" torp som Hemming Andersson enligt domboken 1662 (då det besitts av hans svåger Samuel begär att få ihopräknat med sitt eget torp. Den enda Samuel som finns i Gruvriset 1662 är Samuel Matsson.

Grufriset nr 7, Slätten och Kabbarbo (nr 13 ovan)
Den ena åbon 1735 Per Olsson säger att hans farfar blivit ditgift med förste åbons dotter. Per Olssons far var Olof Andersson och farfar var Anders Jönsson. Han var gift med Brita Halvarsdotter (Enligt Torp och torpare ... från Persbo och hennes far Halvar Olsson i Persbo var därför första åbon?.)
Den andra åbon Per Nilsson Wingalen har fått det efter sin företrädare uti giftet Per Giliussson, som blivit ditsatt efter jacob Olsson, som pga skuld fått gå därifrån

Grufriset nr 8, Waskarbo (nr 17 ovan)
Samuel Nilsson (abt.1640-) från Starbo, Hans Halfvarsson från Swarthyttan

Grufriset nr 9, Rostbo (nr 10 ovan)
Upptaget av Mats Andersson. (Enligt Torp och torpare ... bror till Hemming Andersson?]

Grufriset nr 10, Laggarbo (nr 22 ovan)
Knut Olsson
1735 bebos torpet av Hans Jönsson, som säger att det är upptaget av hans stamfader Anders Simonsson

Grufriset nr 11, Norge (nr 11 ovan)
Upptaget av Anders Svensson som var morfars fader till brukaren 1735 Erik Olsson (Norsk)

Grufriset nr 12 Torpet (eller Cordts) (nr 12 ovan)
Upptaget (eller snarare övertaget, brutet av Cordt Christoffersson) av Hemming Andersson, senare delat mellan hans sonsöner Lars Persson Grufman och Johan Persson. Det torp som Hemmings son och Lars och Johans far Per Hemmingsson besitter är enl domboken 1684 det torp Hemmings svärfar Cordt Christoffersson i Finnbo brutit i Grufriset. Per Hemmingssons hustru Karin Persdotter var från Sörvik i Grangärde, och härstammade från en gammal bergsmanssläkt och hade bl a Hennike Bengtsson i Vad, Söderbärke som ana. Johan Perssons hustrus farfar var Gilius Gatzman, som förmodligen var invandrad från Tyskland och som anlade en masugn i Bråfall, Silvberg.

Grufriset nr 13, Tyresbo
Olof Tyresson

Kolmoren nr 2 Klämsbo (nr 15 ovan)
Erich Nilsson

Ersbo (eller Kattens)
Förmodligen upptaget av Erik Ersson Katt och hans hustru Catharina Persdotter från torpet Slätten (Grufriset nr 7). En minnessten med deras namn samt året 1745 finns vid torpet.

Knus

Bråten

Nyborg

Sources

1. ↑ Norrbärke tingslags häradsrätt (W) AIa:2 (1681-1690) Bild 1560 (AID: v222853.b1560, NAD: SE/ULA/11110)
2. ↑ Norrbärke tingslags häradsrätt (W) AIa:13 (1735-1737) Bild 1280 (AID: v822849.b1280, NAD: SE/ULA/11110)

• Torpare i strid för åborätt Sveriges Radio Bygdeband
  
• Torp och torpare under Starbo Bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg. Sammanställt av Västersilfbergscirkeln åren 1987-1990. http://libris.kb.se/bib/10339184
  
• Vadfors, Kjell: Byalängder. Västerbergslagens släktforskare. CD-skiva
• Lundh, Jacob Reinhold: Dissertatio historico metallurgica de monte argenteo occidentali, vulgo dicto Westra Silfberget, quam ... præside dn. Joh. Gotsch. Wallerio ... publice ventilandam modeste sistit Jacobus Reinh. Lundh, Darlekarlus. In auditorio Gust. ad diem XIX Mart. a. 1755. Horis ante merid. Consvetis, https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1292731
• Lundh JR. Om Westra Silfberget i Norrbärke: akademisk avhandling år 1755; ånyo utg. övers. [från latinet] av Carl Jansson. Blad för Bergshandteringens vänner. 1931. 1931/1932, bd 20, s. 183-216. https://libris.kb.se/bib/12103216