Andreas Dryander (1632 - 1679)

Born 14 Oct 1632 in Göteryd (G), Kronoberg, Sverige

Ancestors

Descendants

Died 4 Oct 1679 at age 46 in Göteryd (G), Kronoberg, Sverige

Problems/Questions Profile manager: Britt-Marie Sohlström [send private message]

Biography

Om de lidanden Smålands södra gränstrakt utstod under krigsåren på 1670-talet innehåller Växjö domkapitels arkiv ett och annat meddelande från prästerna i Sunnerbo: Prosten Dryander i Göteryd skrev d. 6 december 1676; Admodum Reverende et Amplissime Domine Archipraeposite, pater multis hominibus honoratissime. Efter HögÖrevördige K. Fadrens befallning haver jag talat med min svåger Johan Giseson om Andreae Johannis socknegång och denne tvenne reseterande terminerna. Så är det sant kollekten står inne hos bönderne och säga de båda, det de hava intet djärvts befatta sig med socknagången, alldenstund denne tiderna det hindrat hava. Om midsommarsterminen vistades folket i skogen och bortgömde sig och sitt goda, efter vi var vecka, snarast sagt, bekommom bud om brandskatt och bleve alla förskräckta för våra grannars undsägelser och hotelser, efter vi icke en krigsman hade som oss försvara kunde. Michaelis terminen, sedan armén utgick, haver brakt så mycken gärd, skjutsning, menige mans å gårde utrustning, ryttares, soldaters, dragoners dageliga omläggning i var gård, så idkeligen och många gånger efter annan, att man vet där ingen räkning på, vilket ännu dageligen kontinuerar. Många resor haver min stuva varit så full av krigsfolk som intet hava hint fram till omläggningen, att där haver icke en person mer kunnat berymmas. Haver alltså Andreas intet besökt församlingarna förre terminen, ty folket var inte ved husa. Icke heller denne senaste för fruktan för krigsfolket, som alltid är å väga. Skulle ock ringa där med uträttas; bonden haver intet själv, deras penningemedel plägar genom beckhandel förskaffas, vilken nu alldeles haver upphört. Denne bygden så väl som landsvägen igenom är så bliven ute, att det står näppeligen till att repareras. I Traheryds socken skattar ingen bonde åt åre, om detta levernet icke rätt strax ändas. Prästaräntor haver jag varken bekommet i år icke heller väntar mig undantagandes av några få gårdar. Står ock nu min stom i Traheryd så alldeles öde, att där är icke en människa i gården. Hela orten uppfylld med denne smittosamma sjukdomen, särdeles ved landsvägen, likasom jag förnimmer sker i Växjö. Johan Giseson haver och varit dödssjuk, legat ved sängen allt sedan arméen ut drog. Nu är han uppkommen och hans hustru, min syster, drages med sjukligheten, hans drängar och piga av sjukdomen, som han hämtade med sig från fältet, äro döda. Gud oss nådeligen hjälpe! Folket begynnar rätt nu alldeles övergiva sig. Det hjälper intet att man dem trösta vill, ty betungningen ligger och lägges dagligen så hårt på. Gud vare sino folke nåderlig och förläne Hans Kungliga Maj:t lycka att denne tiderna måtte till bättring förandras. All kyrkohärbärgestionden med all avkortningen, undantagandes vinsägen allenast, bakas och tillkommande måndag skall utföras till fältet. Och undrar jag om sådant sker i andra härader. Överkommissarien Örnfelt ville ock taga från prästerskapet i Sunnerbo tertialen. Och kan hända det sker ännu. Vi ärom närmast elden. Traheryds förfallna kyrka hade väl behövat sin endaste byggningstunna, men arméens tarv är nu större. Gud vände allt detta onda till det bästa. Högärevördige K. Fadren med sin Högstälskade mycket Dygdesamma K. Husära och samtelige Kärälskelige barn varder av mig och de mina ödmjukeligen saluterad och den högste Gud till själ och liv trohjärteligen befallad. Göteryd d 6 decemb A:o 1676. Förbliver HögÄrevördige K. Fadrens Tjänstödmjuke Andreas A. Dryander. Den här nämnde Johan Giseson skriver i ett brev samma dag att "icke ringa gård är utfordrad och levererad och ännu dageligen sammaledes, som till fältet skyndas, det allmogen med möda och besvär med livsfara måste framfordra och många uti skjutsningar hava måst sitt eget liv släppa till så som hästarna samt gärderna och tiondebrödet. Det är först beklageligit för detta gällt mer än annorstädes uppe i häradet, att de icke slippa sina skjutsningar med proviantspertselerna förr än uti själva fältet. Dessutom som kvida värt är att de sjuke som ifrån fältet bliva hem sända äro vordne inlagde och ännu dageligen sker, varutav är förorsakad en smittesam sjukdom som ännu grasserar här mycket häftigt.

"Den 25 maj 1677 skrev Dryander åter: Snapphanarna hava plundrat ellve gårdar i Hallaryds socken, som H:r Erland skrev mig till igår. Alla där i socknen ligga de i skogen, drista sig knappt gå hem till gården om dagen. Här i Göteryds socken äre vi i lika villkor, ty när de hava undrage (hål i papperet) och sitt, soke de oss och vårt, såsom de ock undsagt hava. Här efter dristar jag mig intet att bliva ved huse. Give Gud vi finge så lång tid att vi kunde något av våra medel låta avföra. Våren och sjukdom hava hindrat oss allt här till. Denne orten bliver rätt nu ruinerad. Gårdarna hava här varet allestädes fulla med sjukt krigsfolk i förstonne, som sjukdomen så itänt hava, att kyrkogårdarna äre helt uppgravna och uppfyllte med de döde. Sedan haver krigsfolk till och från marscherat så ofta, kors och långs åt, att kreaturen, oxar och hästar, med skjutsning och näringsmedlem i huset äre medgångne. Husgerådssaker röva snapphanarna bort. Gårdarna ligga obrukte och bliver rätt nu att stolarna i kyrkorna äro tomma. Jag tror ingenstädes i hela Sveriges rike någon gräns haver värre faret än denne och är säker det är sant. O Deus qvi nos in haec reservasti tempora, praesentia decurta et reserva in futura meliora! Give Gud Högvördige K. Fadren ville data occasione sc. prima tala med Hans Nåde Högvälborne H:r Landshövdingen att något motstånd emot denne skälmar och snapphanar anställas måtte med det allraförsta, ty eljest bliver det för sent. De förstärka sig var dag, driva övervåld utan det ringeste motstånd, förhärdas därav att det går dem så utan skada av. Undsäga oss var dag, ligga med hele hopen icke längre borto ifrån oss i Göteryd än 11/4 väg i näste gårdar in till Hallaryds socken, dem de alltid avröva. Gingo Kronobergs län man av huse och finge order på annat sätt gå åstad än senast, de gjorde snart en ände på den hopen. Den 7 maj 1678 skriver han: Vi levom åter igen nu uti stor fruktan för snapphanarna, vilka äre fast flere än vi sport hava. De dölja sin skalt till danske konungens ankomst, den de med ängslan förvänta och förbida. Skulle då de danske någon lycka få, frukte vi huru de avbrände sockner där ute kommo här till verdergällning. Vårt krigsfolk, som var i Engelholm, är allt nedslaget av ett starkt parti, som kom från Landskrona, husen och många människor förbrända ..…

Sources

• Virdestam, G: Växjö stifts herdaminne. 1934. Del 3 Sid 60-61

• Larsson, Ludvig: Bilder från fordom. Stockholm 1908. Kapitlet "I ofredstid" s 49-56.
• Sparrlöf, Göran: Magnus Fiorin och hans släktförhållanden. Släkt och hävd 1991 nr 1 s 17-22.

See also:

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Dryander